STÅNGEBROSLAGET
1) Calle Sjöö, Tibro
2) Kalle Svensson, Vimmerby
3) John-Christi Selfjord, Norge
Efter över tio mils körning i skogen i den minst sagt pressande värmen hade västgöten just tagit sig i mål som vinnare i enduroklassikern Stångebroslaget.
Han letade upp en sällsynt plats i skuggan på Prästtomtafältet, slog sig ned vid ett stort trä och sa till Corren:
- Just nu har jag ont i ryggen, ont i händerna, vätskebrist och är illamående som sjutton. Kramp hade jag redan på första varvet.
Men annars är det bra?
- Ja, annars är det jävligt bra.
Han log.
Bröt ryggenDen 21-årige VM-föraren har som mål att bli bäst i världen och har redan upplevt mycket i den korta karriären. En hel del framgång - men också mycket motgång.
Som 2006 när han efter en olycka bröt ryggen och levde med risken att bli förlamad. Eller som för bara ett halvår sedan när han bröt benet.
- Klart att man funderar efter så många tuffa smällar, man jag älskar verkligen det här. Och är du rädd kan du aldrig göra några resultat.
Hur känns det nu?
- Jag har kört rätt dåligt här tidigare, så det känns stort att få vinna. Bättre än sex. I alla fall just nu, sa Calle Sjöö och skrattade.
Utan fyrfaldiga vinnaren Joakim Ljunggren på startlinjen blev det en rysare i tätstriden. Hemmahoppet Linus Fasth (se annan artikel) ledde, Patrick Wicksell ledde. . . och med bara ett varv kvar var Johan Carlsson i betryggande ledning.
Men så fick han stopp i skogen och tvingades bryta.
En dag ledigt- Skönt för mig, trist för honom. Annars hade jag inte haft en chans att komma i fatt, sa Calle Sjöö.
Kalle Svensson närmade sig på slutet, men Sjöö ökade farten och vann efter drygt två och en halv timme på motorcykeln till slut med tolv sekunder.
Den här gången var juniorerna bättre än alla seniorer.
- Vad som händer nu? Tja, någon dag ledigt kanske det blir. Men det får räcka med en, sa vinnaren.