Mittbacken gör sitt sista VM – och någon final blir det inte den här gången heller.

Men chansen till medalj finns kvar.

Trots allt.

– Det är en väldig skillnad på att bli trea eller fyra. Det vet alla. Om vi vinner på lördag har vi vunnit någonting, förlorar vi har vi inte vunnit ett skit. Det är bara samla så mycket kraft vi kan inför bronsmatchen, sa Nilla Fischer.

0–1 efter förlängning i semifinalen mot Nederländerna gjorde förstås ont. Hon svarade för en stark insats i svenska försvaret – och var dessutom ytterst nära att spräcka nollan efter en knapp timmes spel.

Chansen dök upp inne i straffområdet, Fischer sköt, men via nederländska målvaktens fingertoppar tog bollen i stolpen och studsade ut.

– Jag trodde fan i mig att den skulle gå in. Men tyvärr fick hon handen på den, sa Nilla Fischer.

Hon behövde inte säga att hon var ruskigt besviken.

Det syntes så tydligt.

– Den senaste förlusten är alltid den värsta. Vilket lag som helst kunde ha vunnit det här och just nu är det bara stor besvikelse. Vi har gjort det oerhört bra hittills och trodde så klart att vi skulle vinna. Vi får bryta ihop nu, men sedan får vi ladda om, sa Nilla Fischer med bronsmötet med England i Nice i sikte.

Betydligt mer orutinerade Lina Hurtig – från och med i höst blir de lagkompisar i Linköping – fick ta över avstängda Fridolina Rolfös anfallsplats och gjorde det bra. Av tv-bilderna var det också nära straff när hon fälldes (?) i andra halvlek.

– Där och då upplevde jag det som att hon tog min fot i stället för bollen, sa Hurtig.

Vad tyckte du om domarinsatsen?

Jag vill inte kommentera det nu. Alla som såg det såg det. Det var inte bra.

Blev du förvånad över att det inte blev VAR-koll?

– Jag vet inte vad som hände. Vi fortsatte att spela och sedan blev det tydligen ingenting.

Hur känns det nu?

– Det känns surt att de fick det där målet och vi orkade inte komma igen. Men från och med i morgon bara att ladda om. Det är match om tre dagar igen. Det känns bra att vi har en match till efter det här, sa Lina Hurtig.

Målvaktsveteranen Hedvig Lindahl var en av dem som hade allra svårast att ta förlusten.

– Jag blir så besviken, ledsen, arg och upprörd. Vi skulle vara i final och inte åka ut mot Holland – som inte är bättre än vi. För mig är det nog tyngre än allt. För det här är sista VM:et och sista chansen. Nu blir det inget VM-guld för mig – ever, sa hon till TV 4.