Först och främst. Idag var det aldrig något snack om saken. LFC var storfavoriter mot Umeå och vann planenligt, och övertygande, mot både Umeå och de östgötska stormvindarna.
Också helt enligt plan – Måldrottningen och en av allsvenskans allra största utropstecken denna vår, Amalie Vangsgaard, hamnade i målprotokollet. Igen.
Inför den allsvenska säsongen tog jag en kaffetår med LFC:s danska hopp, Sophie Bredgaard (nu i Rosengård) och just Amalie Vangsgaard. Bredgaard hade en succéartad höst och försäsong bakom sig i LFC, hon skulle vidare. Vangsgaard hade då precis lyfts upp från ytterbackspositionen för att täcka upp i ett skadedrabbat LFC. På frågan om hon helst spelade anfallare eller ytterback, var svaret diplomatiskt, men smajlet tydligt i favör för anfallet.
Och som hon har levererat längst fram.
Tolv mål på 15 matcher är oerhört starkt och självklart finns det många europeiska klubbar som fått upp ögonen för LFC:s gryende anfallsstjärna, och nästa stora rödvita export från Linköping.
När så Danmarks förbundskapten, Lars Søndergaard, valde att inte ta med Vangsgaard tror jag att LFC drog en lättnadens suck. Danmark har ett starkt lag i sommarens EM och en stekhet Vangsgaard hade mycket väl kunnat dra än mer intresse från storklubbarna.
Istället blir det semester i Italien för att sen måla en efterlängtad Champions League-plats till Linköping. Efter det lär hon lämna östgötaslätten.