Se där, det gick vägen den här hösten också. Kvalspecialisten Åtvidabergs FF tråcklade sig igenom två nerviga 90-minutare och kunde segerjubla på Kopparvallen. Den härliga glädjen som följer efter en vinst av den här digniteten blir man aldrig trött på att se.
Dra nu en suck av lättnad, torka svettpärlorna från pannan. Fira.
Sen måste det till ett rejält omtag. En grundlig analys över vad som gick fel den här säsongen. Inse allvaret, peka ut misstagen och rätta till så många det bara går – så snabbt det bara går.
Det är visserligen en konst att navigera rätt i den djungel av spelare som finns på marknaden och vill ta chansen i landets tredjedivision, men det är också en konst att misslyckas så kapitalt som ÅFF gjort i år. Edvin Crona? Filston Mawana? Passi Prudence? Benjamin Hajdari? Listan kan göras ännu längre på spelare som underpresterat när den blåa matchtröjan åkt på. Att tillhöra allsvenska klubbar som Kalmar FF och Hammarby betyder uppenbarligen inte att man per automatik gör succé i Ettan.
Pratade lite kort med ordföranden Martin Siggesjö efter matchen och mitt i all glädje var det sunt att höra att även Siggesjö inser att något måste göras.
Även om han gärna ville "behålla stommen" tror jag man måste räkna med ett till stora delar nytt ÅFF till nästa säsong.
Erik Grandelius comeback i somras betydde fruktansvärt mycket, gör allt ni kan för att behålla honom. Vilket ansvar han har tagit i ett annars ganska vilset lag.