En av de sista bilderna på Emma Lind i IFK-tröjan.
Tidigare proffsmålvakten Emma Lind har ett annat fokus i livet nu, men att lägga skorna och handskarna på hyllan är det inte tal om än. Den här säsongen är hon spelande tränare i Mjölby AI, och under försäsongen har den forna proffsmålvakten har fått fira sitt första mål på länge.
– Det var roligt, en annorlunda känsla. Mina lagkompisar sa efteråt; du har ju ingen målgest. Jag sa; Nej jag har ju inte gjort mål på 15 år. Då har man inte jättemycket att ta fram, säger Lind som nöjde sig med att höja armen i glädjeruset av att göra mål.
I MAI kommer Emma Lind spela där hon behövs och när hon behövs. Grundtanken är att hon ska vara mittback, men hon hoppas också få utnyttja sitt vassa skott fler gånger. Under hela sin elitkarriär har hon fokuserat på att rädda bollen från att gå i mål, och Vadstenatjejen har meriter från bland annat landslaget, Rosengård och italienska Roma.
Elitkarriären tog dock slut tidigare än planerat efter en misslyckad tid i IFK Norrköping, där Emma Lind inte känner att hon fick chansen. Under säsongen 2023 anslöt hon till IFK på ett kontrakt som skulle sträcka sig över 2025, men så blev det inte. Kontraktet bröts i augusti förra året, efter att hon bara stått en match 2024. Det var i andra omgången och efter det var hon skadad i fyra matcher. Efter det blev det inga fler matcher i IFK.
– Tanken från början var att jag skulle slutföra mitt kontrakt där och påbörja skolan (polisutbildning). Men situationen i Norrköping var inte optimal. Jag fick inte spela och fick inget gensvar från tränaren över huvud taget. Då kom motivationsbristen. Den har funnits till och från innan, men nu blev den påtaglig. Jag kände att det kanske var slut.
Till en början letade hon efter en ny klubb, men när hon fick ryggskott i slutet av säsongen tog hon beslutet att lägga av.
– Jag spelade mer i Roma än vad jag gjorde i Norrköping. Det var inte min förhoppning när jag kom hem. Då hade jag lika gärna kunnat stanna kvar i Roma ett år till. Fotbollen var roligare där än vad den kändes i Norrköping. Nej, det blev inte en lyckad hemgång.
Hon utvecklar:
– Jag gick in med inställningen att vi skulle ha en schysst konkurrenssituation, och det insåg jag relativt snabbt att den inte fanns. Sofia (Hjern) är en Norrköpingstjej och det fanns ingenting som jag gjorde som kunde påverka det. De spelar gärna sina egna spelare. Jag tycker definitivt att jag förtjänade fler chanser än vad jag fick. På det sättet tycker jag inte att de levde upp till vad de hade lovat.
Dåvarande tränaren Tor-Arne Fredheim får ta del av kritiken och ger sin bild av varför det blev som det blev. Efter att Emma fick chansen i andra omgången 2024, skadade hon sig och var speltillgänglig först i omgång sju.
– Hon gjorde det bra i andra omgången och skulle antagligen fått stå i den tredje om hon inte blivit skadad. Sedan kom hon inte tillbaka förrän i omgång sju och då var det en tuff konkurrenssituation där Sofia fick stå. Sedan tröttnade hon, och det märktes. Hon tyckte inte att hon fick något gensvar. Det är inte lätt att komma tillbaka från skada och slå sig in som målvakt, när det är så jämnt som det var mellan henne och Sofia.
Tor-Arne Fredheims kontrakt med IFK gick ut efter förra säsongen och det blev ingen förlängning.
Angående att Lind inte tycker att hon fick något gensvar så håller han inte med.
– Vi hade olika policys om hur vi gjorde med spelare som var utanför. Spelar man inte på mer än tre matcher så är det viktigt att båda parter öppnar upp för samtal. För att diskutera och resonera om hur man behövde göra för att få mer speltid. Så det är inte bara upp till tränaren, utan också spelaren.
Gällande konkurrensen mellan spelare från Norrköping och spelare från andra håll säger Tor-Arne Fredheim:
– Klart att vi i första hand vill premiera våra egna spelare som är från stan. Men inte om det är någon annan som är bättre. Då spelar vi med bästa spelaren.
Emma Linds tid i IFK Norrköping blev inte alls som hon hoppats. Nu trivs hon med livet som spelande tränare i division 3 med Mjölby AI. Framförallt har hon påbörjat utbildningen hon alltid drömt om.
Emma Lind.
Det blev ett tråkigt slut på elitkarriären, och Lind hade gärna sett att det tagit slut mer på hennes egna villkor, men det är inget hon lägger för stor vikt på.
– Jag har inte ångrat att jag la av. Det är nog tack vare att jag har skolan nu också. Det har jag sett fram emot lika länge som jag har spelat fotboll. Jag har sökt många gånger, men fotbollen har alltid kommit emellan, säger Lind.
Nu är drömmen om att bli polis på väg att bli sann. 29-åringen har påbörjat den två och ett halvt år långa utbildningen och spenderat många pluggtimmar i hemmakontoret i Mjölby. Utbildningen finns i Växjö, men mycket går att göra på distans. Utbildningen startade i januari och det är mycket kvar att lära.
– Att ha ett aktivt arbete lockar väldigt mycket. Att sitta inne på något kontor är inget som passar mig. Jag tycker om att vara ute och träffa folk. Jag gillar när alla dagar inte ser likadana ut. Jag har ett stort kontrollbehov i övrigt, men den biten känns kul. Man blir en del av ett lag också.
Emma Lind bakom skärmen. Här, i hemmakontoret, tar hon första stegen till att bli utbildad polis.
Hon ser fram emot mycket, men inte allt. Att vara polis är ett yrke där man måste vara beredd på att ta del av tragedier.
– Skulle jag behöva göra det idag så skulle jag tycka att det var jättejobbigt. Jag hoppas och antar att man kommer lära sig att hantera det med hjälp av utbildningen. Sen är det en sak när man får på sig uniformen. Då är det ett arbete, och när man plockar av sig den så får man försöka att släppa det. Men vissa grejer går inte att släppa, det bär man med sig resten av livet.
Än så länge vet Lind inte vilken typ av tjänst hon helst vill jobba med inom polisen.
– På ett sätt hade det varit roligt att vara på idrottsevenemang och sånt. Att blanda mitt tidigare yrke med mitt nya på så sätt. Sedan är jag lite sugen på att bli motorcykelpolis. Det vore fränt, men det finns fortfarande hur mycket som helst man kan göra som jag inte har koll på än. Man kommer få prova på mycket framöver, säger Emma Lind.
Med distans till den jobbiga tiden i Norrköping, och med polisyrket framför sig, så är Emma Lind på en bra plats i livet.
– Det är jag. Jag mår mycket bättre nu när jag släppt fotbollen. Då var jag ständigt irriterad på situationen, och maktlös i att inte kunna göra något åt det. Jag är mycket trevligare nu, säger Emma Lind.
Emma Lind och hunden Lexi.