Tyska torget den 31 oktober 2015. Uppskattningsvis 22 000 supportar är med och firar IFK Norrköpings 13:e SM-guld när managern Janne Andersson och lagkaptenen Andreas Johansson bär fram pokalen tillsammans.
Fem år senare är det kanske inte lika mycket guldhysteri på samma plats – men ändå ett passande läge att väcka sköna minnen till liv igen.
Sporten träffar de fem spelarna som var med i guldgänget för fem år sedan, och som spelar i laget även i dag. Det blir ett par nostalgiska återblickar från dagens kapten Alexander Fransson, Christoffer Nyman, Christopher Telo, Linus Wahlqvist och Filip Dagerstål. Passande nog en kvintett som också är från stan.
– Fyra av oss har ju varit ute och vänt hem igen. Tryggheten och känslan att vara hemma finns ju här. Jag tror att det blir ganska självklart för oss alla att välja IFK Norrköping då. Men det är väl "Daggens" tur snart, säger Nyman.
Dagerstål, med utgående kontrakt, har ryktats både hit och dit under året.
– Vi får se. Jag har bra snack med IFK och Jens (Gustafsson) också, säger han diplomatiskt och snyggt parerande.
Det blir en viss förvirring först när det är samling vid Rådhusets bastanta stentrappa. "Stod vi inte högre upp?"
Dagerstål hittar snabbt ett par fem år gamla bilder på mobilen och vi kan konstatera att det är stentrappan som gäller, men att det hade byggts upp en provisorisk ramp för fem år sedan så att alla kom upp en meter extra.
Telo var med även när avancemanget till superettan 2007 firades och då stod Nyman ute i publikhavet som en ung supporter.
Som sagt: samma plats men ändå en helt annan stämning en höstdag och i fullt dagsljus. Blodbussen har parkerat nedanför Rådhustrappan och ett fåtal människor släntrar över den ödsliga torgytan medan IFK-gänget försöker känna in och återskapa atmosfären.
En upprymd Linus Wahlqvist drog igång en egen landslagssång den där magiska lördagskvällen för fem år sedan. Nu känner han knappt igen sig när han tittar ut över Tyska torget.
– Det känns lite mindre nu än när det var 22 000 här, säger Wahlqvist.
– Det är minnen som dyker upp men just nu är det ju tomt här ute, konstaterar Fransson.
– Man bor ju i stan så man går ju förbi här. Det hade nog varit skillnad om det var första gången på fem år man var här. Men det var svårt att tänka att det var så mycket folk här uppifrån, säger Telo.
– Det kanske bara var 7 000, skämtar Nyman.
Efter det något dämpande introt lossnar snacket. Om dagen som helhet, den avgörande segern borta mot Malmö, stödet och firandet från 6 000 medresta supportrar, bussresan hem med pokalen, firandet på torget och sen festen till långt efter midnatt.
– Jag har mycket minnen efter matchen, eftersom det var så mycket Norrköpingsupportrar på plats. Det har man ju sett mycket bilder på i efterhand också, säger Telo.
– Hemresan tyckte jag var härlig, säger Nyman.
– Det största minnet är egentligen innan vi hade vunnit. Att kliva ut på uppvärmningen i Malmö med hela väggen av supportrar. Sen som "Totte" säger också, att sitta fem timmar i en buss hem från Malmö tillsammans efter att ha vunnit guld. Det var stort, säger Wahlqvist.
– Den bussresan gick snabbt, konstaterar Nyman med ett skratt.
En skyttekung i Emir Kujovic, en ryggrad i laget i form av Andreas Johansson och Daniel Sjölund och en offensivt balanserad 3–5–2-uppställning. Det var några av faktorerna bakom IFK Norrköpings skrällguld för fem år sedan.
Fransson försöker beskriva hur det gick till när laget slog hela allsvenskan med häpnad.
– Vi hade en tydlig idé hur vi ville spela fotboll. Året innan hade vi flyttat ner "Ante" som mittback också och han ville ju spela bakifrån, från att vi hade spelat längre bollar tidigare. Sen kryddade vi med oss från Norrköping som kände varandra sedan innan också och hade stort hjärta för klubben så klart. I takt med att säsongen växte och segrarna började trilla in kände vi också att vi hade ett bra självförtroende och en bra sammanhållning i hela laget, konstaterar kaptenen.
Ni spelade utan press också?
– Så var det, det var ju ingen som trodde på oss.
– Till slut var nästan känslan "i dag är det match, man ser inte hur vi inte ska vinna den här matchen. Vi kommer vinna i dag. Om de gör 1–0 så gör det inget", säger Dagerstål.
Veteranen Telo skriver under på allt som har sagts:
– Som Fransson säger, vi spelade bäst. Det var det mest välförtjänta guldet på länge. Ibland kan det vara många lag som är ganska jämna men jag tycker vi var ganska solklart bäst det året. Om vi släppte in 1–0 var det ändå lugnt. Vi visste att vi kommer skapa chanser. Sen kan det vara en dag när bollen inte går in men det kommer liksom inte låsa sig.
Ett SM-guld på hemmaplan slår i princip ut allt annat som de här fem har varit med om i sina respektive karriärer.
– Det är väl absolut i topp, att vinna saker i det man lever för som fotbollsspelare. Man spelar fotboll för att vinna och att få vinna med sin klubb i sin stad, med sina polare också, det väger tungt. Sen ligger A-landslagsdebuten högt också, säger Wahlqvist.
"Polarna" slänger in en kommentar om hur det rankas att åka ur med Dynamo Dresden.
– Haha, det är alltid vinsterna som räknas.
Alexander Fransson har upplevt ett par liknande guldfiranden i Basel men hemmaguldet är i en egen klass.
– Det var lite dyrare där, haha. Det är väl klart att SM-guldet här slår väl högst för min del. Det är ju klubben i ens hjärta och som "Limpan" sa, att få vinna med alla vänner i laget. Men det är klart att det var vilda fester i Basel också.
Men där var ni lite mer favoritbetonade?
– Så var det. Men man har haft turen att få vinna lite titlar och få göra lite firande. Det blev två guld och cupguld i Basel. Man har stått på torget där ett par gånger och blickat ner. Det är lite liknande.
Just Tyska torget är kanske inte det första IFK-spelarna springer omkring och tänker på under träningar och matcher. Men drömmen att få återvända hit och fira ännu ett guld finns någonstans i bakhuvudet ändå.
– Det är väl något man strävar efter, att vinna varje match. Sen hur långt det når, det får vi se, säger Nyman.
I år ser det halvsvårt ut i alla fall va?
– Malmö har väl ryckt ifrån lite men vi ska kriga på de sista fem matcherna så får vi se vad som händer.
Förutom de fem nämnda ingick även målvakten David Mitov Nilsson, Andreas Hadenius, Adnan Kojic och Gentrit Citaku från just Norrköping i guldtruppen 2015.