Efter bara fem spelade omgångar har klubbarna drabbats av tolv (!) korsbandsskador, en av de svåraste knäskadorna.
– Det är svårt att förklara varför. Ofta är det bara tillfälligheter men får jag spekulera så spelar nog pandemin en stor roll med att vi har haft mer restriktioner kring träningar, intensitet och så vidare, säger en av LFC:s lagläkare Bashir Tajik.
Håkan Gauffin, också läkare i LFC fyller i:
– Man ska ha med sig att det är stor skillnad på tränings- och tävlingsmatcher. Så fort det blir på riktigt satsar spelarna det lilla extra och då höjs också skaderisken avsevärt. Att det i år varit så många fall visar nog att detta inte bara är en slump, även om det mellan klubbar förstås kan röra sig om slumpfaktorer. Exempelvis varför vi har så få kontra Vittsjö eller Växjö.
– Sen har vi sett tidigare år att många skador har kommit på försäsongen, innan seriespelet har hunnit börja på riktigt. I år har det ju varit en gigantisk försäsong där uppstarten hela tiden har skjutits fram. Det har nog försvårat förberedelserna en hel del.
Eftersom korsbandsskador beror på så många olika faktorer är det många delar som behövs för att motverka skadorna.
– Vi jobbar både med det mentala och det fysiska. Allt från fullständiga screeningar på försäsongen och kontroll av exempelvis knästyrka vid hopp till att spelarna inför och efter varje match får uppskatta sin trötthet, säger LFC:s idrottsfysiolog Frida Bylinder.
Hon fortsätter:
– Det finns en bra miljö i laget där det är okej att säga att man känner sig trött och på så vis kan vi anpassa träningen och matchandet mer individuellt. Sen är vi medvetna om den mardröm det innebär att få en korsbandsskada och vi är ödmjuka inför det. Det handlar om många bitar och att vi är mycket observanta.
Att motverka skador kan handla om allt från styrketräning, att utbilda spelare i problematiken med korsbandsskador, att undvika att spela med ofräscha spelare och att jobba med specifika knäkontrollsprogram.
Tajik och Gauffin har forskat mycket på just korsbandsskador men beskriver att mycket av forskningen har lagts på herrfotbollen.
– Det mesta av forskningen är gjord på herrsidan och i herrarnas Champions League. Där gick visades att matcher inte ska vara med mindre än tre, fyra dagars uppehåll och så vidare. Men på damsidan finns det inte några större studier även om ett par projekt har kommit igång. Det vi vet är att på damsidan är risken ungefär tre gånger större att drabbas av korsbandsskada, förklarar Håkan Gauffin.
Till skillnad från herrallsvenskan är det i damallsvenskan många som inte har fotbollen som heltidsyrke. Något som är en stor riskfaktor att drabbas av den här typen av allvarliga skador.
– Om spelarna redan är trötta när de kommer till match eller träning höjs risken. Har de jobbat vid sidan av och kanske stått och gått hela dagen så är det klart att de gör dem mindre förberedda, beskriver Bashir Tajik.
– Sen är nog LFC en av de mer professionella klubbarna i Sverige och de flesta har fotbollen som huvudsysselsättning här, säger Gauffin.
Men att bara satsa på en fotbollskarriär är inte alltid det optimala, menar Gauffin:
– Det är lite tveeggat eftersom många av tjejerna inte gör sig ekonomiskt oberoende av sina fotbollskarriärer. Det gör att om de drabbas av en korsbandsskada kan de hamna i en väldigt utsatt position. Då kan de inte skriva nytt kontrakt, kan heller inte få samma elitmedicinska stöd och kanske inte har något att falla tillbaka på.