Jag tycker att det blev smärtsamt tydligt i viktiga bortamötet med Kristianstad, där chansen att fortsätta vara med i racet om en plats i kommande europaspel stod på spel.
Under 90 minuter släppte LFC in ett mål. Det är helt okej.
Men i mitt anteckningsblock fanns inte en enda het chans framåt, inte en enda rejäl möjlighet att göra mål.
På 95 minuter.
Då vinner man inga fotbollsmatcher.
Kristianstads två spetsar gav LFC-backarna Petra Johansson, Emma Lennartsson och Nilla Fischer fullt upp nästan hela matchen. Vilket de klarade av bra. Att sen Sveindis Jane Jonsdottir gjorde ett av säsongens snyggaste mål på en snabb kontring, det är inte så lätt att försvara sig emot.
Men LFC:s offensiv drog verkligen inga roliga historier att skratta åt.
Ett bra anfallsspel inkluderar givetvis större delen av laget, men i de matcher jag sett på sistone har forwardstrion Sofie Bredgaard, Cornelia Kapocs och Therese Simonsson i LFC haft förtvivlat svårt att förvalta de passningar som kommit upp till dem och det känns ofta som att de springer mycket, men alltför ofta bara trampar luft utan att det bli konstruktivt.
Även passningsspelet var på tok för svagt, vilket gav ständiga bolltapp och chanser för Kristianstad att anfalla snabbt.
En talande sekvens var när LFC jagade kvittering, Petra Johansson skickade ut bollen mot Alva Selerud på kanten där det hela slutade med inkast för hemmalaget. Dålig mottagning eller dålig passning, ingen aning. Det var bara en talande sekvens för var LFC är just nu.