Linköping arena är klädd i vinterskrud. Konstgräset må lysa sommargrönt, men vinden är iskall och . . . ja, det känns väldigt långt till fotbollssäsongen. Det var för ett knappt år sedan som Kim Björkegren presenterades som ny LFC-tränare – nu står en ny huvudansvarig i klubbrummet och svarar på medias frågor.
36-årige Marcus Walfridson har skrivit på ett treårskontrakt och blir både tränare och sportchef hos svenska mästaren.
– Jag kände direkt att det här var intressant. Det var inte det första jag hade tänkt på, men jag pratade med Niclas Egnell (förra säsongens assisterande tränare i LFC) och han sa bara ”kör på, det här är skitbra”. Resultatmässigt kan det bara bli sämre, men jag ser det som en häftig utmaning. Hade jag varit en otrygg människa hade jag inte tagit mig an detta.
Tio år i Norge har satt sina tydliga spår, talet är en salig blandning av svenska och norska. En lättpratad och öppen person som gärna minns historier från tiden i vårt västra grannland där han var verksam både som spelare och ledare.
– Jag har faktiskt spelat fotboll i den nordligaste staden i världen, i Hammerfest. Det var fler renar än människor som såg matchen.
Karriären som målvakt tog aldrig ordentlig fart, några allvarliga skador hindrade utvecklingen och mot slutet av sin tid som spelare flyttades allt mer fokus mot tränar/ledarrollen.
– För mig har det alltid varit lockande att bli tränare. Jag har alltid haft det drivet, säger Marcus Walfridson.
2015 var han junior- och b-lagstränare i Mjöndalen, och blev senare även utvecklingschef i klubben. Det innebar enormt mycket jobb, 100 timmar i veckan var standard. Det tempot gick naturligtvis inte att hålla speciellt länge och Marcus Walfridson drog viktiga lärdomar från den tiden.
– Det är inte att vara här mest som är poängen, det är att göra ett tillräckligt bra jobb när du väl är här. Jag ska försöka hålla arbetsdagen till tio timmar och siktar på att vara ledig var tionde dag.
Du är inte rädd att det blir för mycket jobb även i LFC?– Det kommer inte att vara i närheten av det jag upplevde i Norge.
För att minska stressen och koppla av använder han sig ofta av meditation.
– Det blir minst en timme varje dag. När det är väldigt mycket att göra mediterar jag oftare, det är ett bra sätt att vara i balans. Man borde lära ut mediation redan i skolan, säger han.
Något damlag har han aldrig tränat tidigare i karriären, men det ser 36-åringen inte som någon större grej.
– För mig är det bara en fysiologisk skillnad mellan fotbollsspelare, på grund av det måste man anpassa vissa saker beroende på om det är tjejer eller killar.
Första träningen med LFC blir i början på januari, sen väntar en späckad vår med serieupptakt och kvartsfinal i Champions league.
– Jag har ju kommit in lite sent, men har fått säga ja eller nej till några spelare. Vi har en väldigt bra grundstomme, även om lite krydda aldrig är fel.