Det har varit en tung säsong i Ettan Södra för City. Laget vann bara fyra av trettio matcher.
I lördags tog säsongen i Ettan Södra slut – nästa vår blir det division 2-spel för Linköpings främsta herrlag.
Frågan är vad som händer fram till dess. Linköping City skakas av interna stridigheter och flera personer inom föreningen har fått nog. A-lagsspelaren Laith Etawi, speakern Pierre Appelqvist samt säkerhetsansvarige Johan Wärn berättar om kontraktsbråk, rasism och tuffa utskällningar mot unga spelare sedan den nya styrelsen och sportchefen Tore Eliasson kommit in i föreningen.
Corren har även pratat med den före detta målvaktstränaren Sadi Eljardali. Han vittnar om en bedrövlig tillvaro för flera av Citys utländska spelare.
– Det är under all mänsklig värdighet. Allt har varit en jävla mardröm, jag känner mig korkad att jag inte har vaknat förrän nu, säger Sadi Eljardali.
Flera av spelarna har enligt Sadi Eljardali bara fått ut delar av lönen eller ingen lön alls. Det gör att många har svårt att få ekonomin att gå ihop, pengarna räcker inte ens till det allra nödvändigaste.
– När jag har ansvarat för träningarna har spelare kommit fram till mig och sagt att de inte har mat på bordet. De är svimfärdiga och kan inte träna, berättar Sadi Eljardali.
Hans fru har lagat mat till fyra-fem spelare och Sadi har själv åkt upp med matlådor som de kan frysa in.
– Importspelarna lever på varandra i en liten trea i Ryd. Jag ses väl som svag, men hade jag varit i deras situation hade jag velat att nån skulle hjälpa mig. Det är bara en mänsklig reaktion.
Har du pratat med sportchefen och styrelsen om detta?
– Ja, och det blir alltid ett jäkla ståhej. De hävdar att det enda killarna är bra på är att begära pengar. Jag har själv inte fått ut min lön och känner mig lurad.
Den största kritiken landar på Tore Eliasson. Sportchefen beskrivs som en person som är stentuff mot både spelare och ledare vad gäller prestationer och i avtalsförhandlingar.
– Han försöker sällan att medla eller komma överens med folk. Trivs du inte är det bara att dra, säger Johan Wärn.
Laith Etawi fyller i:
– Jag är 27 år och kan ta konflikter utan att det tar så hårt på mig. Men när du har 17-, 18- 19-åringar som blir utskällda under en fotbollsmatch går min gräns. Han (Tore Eliasson) står med alla andra åskådare utanför plan och skriker: "Ni förtjänar inte ens att vara i a-laget. Det sämsta jag sett".
Laith Etawi
Det finns också uttalanden från Tore Eliasson som kan tolkas som rasistiska. Corren har tagit del av chattkonversationer mellan ledare i City där Eliasson liknar lagets omklädningsrum vid ett "afrikanskt flyktingläger".
Laith Etawi berättar att Eliasson under ett möte berättat om vilket typ av lag han vill se 2022.
"Jag vill ha fem såna som dig. Resten ska vara 10-12 blåögda blonda svenskar och kanske några afrikaner".
Flera historier från säsongen vittnar om en smått kaotisk situation i föreningen. Inför bortamatchen mot Åtvidabergs FF i höstas saknades transport för laget – spelare och ledare uppmanades att ta sina egna bilar till Åtvidaberg. Startelvan kom iväg, men bänkspelarna och några ledare fick vänta på grund av bilbrist.
– Vilken förening som helst har ju i alla fall en minibuss, säger Pierre Appelqvist.
17-årige försvarsspelaren Isak Arvidsson Najhi var kallad till match av huvudtränaren Pierre Walfridsson och stod och väntade på att få åka.
– Tore Eliasson gick fram till Isak och sa: "Vad gör du här? Du ska inte vara med, du kan åka hem", minns Pierre Appelqvist.
Enligt Laith Etawi är det Tore Eliasson som bestämmer över laguttagningarna.
– Hans ord gäller oavsett vad det handlar om. Det är inte hans roll att ta ut laget eller vilka som byts in, sånt ska ju tränaren bestämma. Men nu fungerar det så att tränaren tar ett beslut, sen förändras det.
Pierre Appelqvist har jobbat ideellt hos Linköping City en tid. Nu är det slut med det.
Inför matchen mot Ljungskile för några veckor sedan fanns ingen mat till spelarna. Förslaget var då, enligt Laith Etawi, att truppen skulle stanna till längs vägen och köpa sin egen mat.
– Jag sa till Pierre (Walfridsson) att det finns sex-sju spelare här som inte har råd att köpa mat. Det slutade med att jag, Pierre och någon mer fick bjuda de här spelarna, säger Laith Etawi.
18-årige Ali Riyadh var tidigare under säsongen uttagen till det irakiska U19-landslaget. Ett stort steg för Linköpingstalangen som var lite tveksam att åka ensam till Irak, men som stöttades av både ledare och spelare.
När han kom hem blev han nedskickad att träna med Citys U19-lag.
– Han både tränade och spelade regelbundet med a-laget före resan till Irak. Han undrade såklart vad som hade hänt, han ringde till mig och frågade om han gjort något fel. Jag bad honom att ställa frågan till Tore Eliasson som sa: "Så blir det när man åker iväg på landslagsläger. Då blir man av med sin plats", berättar Laith Etawi.
Har ni inte tagit upp det här med ordföranden Gunnar Axén?
– Många gånger. Han säger att det är viktigt – "så här får det inte vara". Men sen händer ingenting. Styrelsen förstår inte allvaret. De är inte nere så ofta och ser inte vad som händer, de är inte med i alla våra chattgrupper. Tore får mandat att ta besluten utan att de andra vet något, säger Pierre Appelqvist.
Omsättningen på spelare och ledare har varit mycket stor sedan i somras. Bara de senaste veckorna har flera tränare i a- och ungdomslagen hoppat av. Nyligen presenterades förre Cityspelaren Levon Pachajyan för truppen som assisterande tränare, men bara några dagar senare försvann han. Efter helgens match sa huvudtränaren Pierre Walfridsson hejdå till klubben.
För Laith Etawi är det färdigspelat i City.
– Jag har försökt att hålla i ett tag, men efter en hemmamatch nyligen kokade det över för mig. Jag sätter inte min fot i den här föreningen så länge Tore är kvar. Han håller på att sänka klubben.
Målvaktstränaren Sadi Eljardali sa upp sig för några veckor sedan och varken Johan Wärn eller Pierre Appelqvist kan tänka sig att stanna i föreningen om det ska fortsätta på samma sätt.
– I princip ingen jag känner vill vara kvar i klubben, säger Johan Wärn.