Jens Gustafsson ut – Rikard Norling in. Vad har IFK Norrköpings nye tränare att jobba med och vad behöver han få in?
MÅLVAKTER:
Här chansades det inte. Oscar Jansson kontrakterades som etta efter Isak Pettersson. Det är svårt att hitta något att anmärka på vad gäller det keepervalet. Vid en ålder av 30 har Jansson nått ett läge i karriären där han aldrig varit bättre. Ett bevis på det: den höga nivå han höll förra säsongen i Örebro – och som han lyckats cementera och glänst med de senaste åren. Ytterligare ett bevis: framröstad till Årets målvakt i allsvenskan 2020. Jansson har samma matchvinnar-egenskap som Pettersson, men kommer synas och märkas mer. Jansson visade med en gång att han har ställt in sig på att vara en faktor i sin nya klubb. På presskonferensen var det en sammanbiten, bestämd och målmedveten målvakt som svarade på frågor. Bakom Jansson finns, i sammanhanget, unge veteranen Julius Lindgren som harvar på i väntan på sin allsvenska debut och målvaktsbesättningen fullbordas med Felix Jakobsson som imponerade stort i Sylvia. Det känns som IFK Norrköping har en målvaktsbesättning som är svåröverträffad på allsvensk nivå. I det betyget spelar självklart Maths Elfvendal en stor del. IFK:s och landslagets högst respekterade målvaktstränare.
FÖRSVARSSPELARE:
46 insläppta mål. Det är inte så enkelt att vi kan sätta ett likhetstecken mellan att backlinjen inte höll måttet och att "Peking" läckte så fruktansvärt. I Sportens podd, Mellan Raderna, sa Linus Wahlqvist något som ligger närmare verkligheten: "Det blev väldigt hackigt i den linje där det kanske måste vara mest stabilitet, kontinuitet. Plus att jag tycker att vi hade ett dåligt försvarsspel över hela planen egentligen. Svårt att få en ordentlig press", sa Wahlqvist som blir en nyckelspelare som förväntas ta ett stort ansvar och vara en ledare. Något Rikard Norling meddelade tidigt. I övrigt?
Vi sitter alla och väntar på att FC Khimki ska droppa "nyheten" att Filip Dagerstål är ryssarnas spelare. Det har inte saknats klubbar som kopplats samman med IFK:s trotjänare (132 allsvenska matcher för moderklubben) som ändå blivit kvar och varit en favoritspelare under Jens Gustafsson. IFK hade velat behålla "Daggen", men det är svårt att klandra 23-åringen om han vill ta karriären utomlands.
Rasmus Lauritsen och Dagerstål var ex-managerns förstaval i mittförsvaret. Att Lauritsen lämnade ett tomrum var tydligt. Dagerstål ersätts inte i en handvändning. IFK har redan sett till att skriva ett fyraårsavtal med Finnur Tómas Pálmason och Marco Lund.
Isländske Pálmason fyller 20 i februari, men är inte här för att stå på tillväxt.
Något Norling gjorde klart när försvararen presenterades.
U21-landslagsmannen kommer från mästarlaget KR Reykjavík medan Marco Lund (Odense) ansluter och debuterar först i sommar.
Det kanske inte är rättvist att sätta en tro till att något av backförvärven ska göra samma braksuccé som Rasmus Lauritsen, men Stig Torbjörnsen har visat fin känsla i sin scouting tidigare – inte minst med just nämnde Lauritsen.
Uppgifterna att Varbergs sevärda vänsterspringare Adama Fofana, en av allsvenskans snabbaste spelare, är på väg in välkomnas av alla som sett IFK spela med Lars Krogh Gerson som vänsterback. Inget personligt mot den luxemburgske landslagsmannen. Tvärtom – det känns som han har två-tre säsonger till i en viktig pappa-roll i IFK-tröjan, men att Gerson själv sa: "Aldrig mer vänsterback" efter säsongen säger allt.
Med Henrik Castegren och Christopher Telo med i konkurrensen och med allt vad de står för är det två viktiga namn. De kommer att få kriga för speltid och även om det blir en begränsning av den varan är det alltid 100 procent lojalt, hårt jobb.
Får vi se en nytändning och proppen ur-laddning från Kevin Àlvarez och Egzon Binaku? Det kanske låter som ett långskott med tanke på hur iskall deras tid varit i klubben, men rapporterna från inledningen av försäsongen är att det är två spelare som tagit för sig på ett sätt som vi inte sett tidigare.
Oliver Stefánssons tid i IFK har egentligen bara inneburit skador och rehab. Vi vet inte var vi har islänningen, om han håller och kan hävda sig på den här nivån. Återstår att se helt enkelt. "Thordars" grabb behöver spela för att inte riskera att köra fast helt.
Norling-bekante Alexander Milosevic är klubblös men det spåret kyldes ned av Norling själv när han sa: "Jag tycker att han är en fantastisk spelare, på alla sätt hur man än vrider och vänder på det. Men jag ser det som att det kan vara ett långskott ur flera perspektiv, så behöver vi inte gå in på det mer än så. Det är, som sagt, en fantastisk spelare, men om han blir Norrköpingsspelare? Tveksamt".
MITTFÄLTARE:
Lagdelen står inför en rejäl städning. Vad vi vet? Simon Thern, Andreas Blomqvist och Eric Smith är IFK-historia. Kännbara tapp? Njae. Det känns inte så. Inte som säsongen utvecklade sig och vad man kan förvänta sig av så pass etablerade namn.
Thern skapade rubriker, men det var inte så mycket för vad han åstadkom på planen utan mest för ett vasst och skarpt tyckande och twittrande. Smith startade 27 matcher men kunde bara kvittera ut ett mellanbetyg under året där han lånades in från slukhålet i Gent. Facit: Noll mål och en assist.
Visst, St Pauli-spelaren hade en roll där han inte i första hand skulle bidra med poäng men känslan är att det inte är en jätteutmaning att fylla tomrummet efter Smith. Blomqvist sluter cirkeln i Mjällby och kommer göra mer nytta där än på ett IFK-mittfält där han hade svårt att slå sig in. Med den trion väck så kommer det inte vara något snack om Isak Bergmann Jóhannesson ska spela – innan den där väntade rekordtransfern. Det mest givna svaret på vem som ska spela bredvid "IBJ" är Alexander Fransson, sett till status, potential och erfarenhet. En nyckelspelare – men det finns ett par funderingar som bör redas ut även här.
Ska Alexande Fransson spelas innan han tackar ja och skriver på det erbjudande om en förlängning som ligger på bordet? Ska "Alle" förbli kapten under tiden han och hans representanter diskuterar med IFK? Att Norling så bestämt dundrade in och hyllade Fransson till skyarna känns som en övertalningstaktik att få den där namnteckningen på kontraktet. Kaptenen har placerats i Polen under silly season, men med ett barn på väg och en spännande satsning under en ny tränare talar det för att mittfältaren lockas kvar. Det är känslan i skrivande stund. Sead Haksabanovic avlossade ett par skarpa salvor mot Peter Hunt och med ihärdiga transferrykten till New York kändes det som "Haksas" dagar i IFK var räknade. Det kanske de är också, men när stjärnan själv gav ett annat ljus på situationen med att säga att han vill vinna guld med IFK så blåste den mest infekterade stormen förbi. Väver vi in hur otäckt stark Haksabanbovic sett ut på vinterns första pass så blir det en påminnelse vilket tungt tapp det skulle vara för Kamraterna att se honom lämna. Oavsett hur många miljoner det än skulle handla om in på IFK-kontot.
Till ett reapris såg IFK till att göra Samuel Adegbenro till sin spelare. Döma av klippen när vänstermittfältaren snurrar med Ajax och sett till 25-åringens driv och spetsegenskaper är det med största tillförsikt man ser fram emot att se vad Rosenborgspelaren kan bidra med. Lämnar Haksabanovic finns det en kille redo att släppa fram. En envis skadeproblematik är ett varningstecken.
Färgklicken Jonathan Levis statistik snackar man inte bort. Debutåret i IFK gav, förutom en rad sköna utspel, hårdekorationer och citat, nio mål och fem assist. Fina siffror – som inte blir sämre av att Levi startade 18 matcher och blev utbytt 13 gånger. Ishaq Abdulrazak stod på tillväxt. Lite för passivt matchande av den spännande nigerianen som gjorde avtryck när han fick speltid med sin enorma, unika fysik och framfusighet. En bit kvar till att vara startspelare, men har attribut som IFK skulle må bra av att utnyttja mer.
Maic Sema har mest sökt och letat efter att komma till rätt när han inte varit skadad. Här finns det ett spännande sparkapital i offensiv riktning. Manasse Kusu hamnade långt ned på rankinglistan, det blev bara sju inhopp för talangen som behöver spela. Ligger det en utlåning i luften?
Att Adam Egnell belönas med ett A-kontrakt ligger i vinterluften. En av Sylvias och norrettans allra bästa, bollsäkraste oc passningsskickligaste spelare 2020 har fått träna med IFK både under förra säsongen och har varit med sedan Norling blåste igång. 21-åringen är hur spännande som helst. Stackars Kristoffer Khazeni vet vi inte ens om han får uppfylla den chans och dröm som Egnell står inför. Ett bortkastat fjolår med krämpor och skador. Nu? Befarad hjärtmuskelinflammation. Bekräftas det innebär det månader av vila.
ANFALLARE:
Här känns det tunt och finns några för många frågetecken för att IFK ska kännas som en realistisk utmanare. I alla fall nu. Skyttekungen Christoffer Nyman är såklart given. Hel, oavsett form, spelar "Totte". Så pass bra är han. Så pass viktig är han för laget med allt han står för och bidrar med. 18 mål 2020. Det vore märkligt om det facit inte snappats upp utanför Sveriges gränser, men förutom ett löst Standard Líege-ryket har det varit tyst. För tillfället är det ingen fotboll för Nyman som opererade ett sargat knä och inte kommer att vara tillbaka på en månad, minst. Bakom Totte är det oklart var Linus Hallenius står form- och motivationsmässigt. Det var inget upplyftande första halvår och efter säsongen florerade uppgifter att Hallenius skulle återvända över huvud taget eller stanna i Sundsvall. Anfallaren väntar på sin först allsvenska start och sitt första allsvenska mål i IFK. Enkelt summerat kan det bara bli bättre och på så sätt klassar vi 31-åringen som ett nyförvärv. Carl Björk som var i sitt livs (mål)form för ett år sedan är tillbaka i IFK efter en halvdan utlåning till Trelleborg och Lucas Lima, som slet av korsbandet för andra gången i sin unga karriär, kämpar sig tillbaka till fotbollsdugligt skick. Det finns ingen uppsjö av etablerade anfallsalternativ – men med det skrivet är såväl Jonathan Levi, Maic Sema och Samuel Adegbenro spelare med egenskaper som också kommer väl till pass i en mer utpräglad anfallsposition.