Ett drygt år har gått sedan succécoachen lämnade klubben för att ta över som förbundskapten i Danmark.
Inte många i den startelva som spelade mot Rosengård i Malmö i Jeglertz avslutningsmatch förra sommaren är kvar. Sedan dess har Emma Östlund, Stina Lennartsson, Saori Takarada, Olga Ahtinen, Cornelia Kapocs, Yuka Momiki och Cathinka Tandberg alla lämnat Linköping.
Det blev ändå en allsvensk tredjeplats i fjol, men 2024 har varit betydligt tuffare med en plats i mitten och svaga resultat på sistone, med 1–3 mot Sparta Prag i Champions league-kvalet i onsdags som mest färskt på näthinnan. Nu väntar en mer eller mindre betydelselös match mot First Vienna på lördag.
På distans har Andrée Jeglertz följt utvecklingen.
Han säger:
– Efter två och ett halvt år i Linköping känner jag mig verkligen som en LFC-are och så klart att man blir lite orolig. Jag hoppas och tror att det ska bli bra, men det kan bli tufft att göra samma resa igen. Det tar tid att bygga upp något, men det kan raseras ganska fort. Det är bara att titta på hur det nu har varit en turbulent sommar med spelare som har sålts eller lämnat.
– Du kan prata om vad du ska göra och var du ska vara om tre år, men du måste leva i nuet och prestera idag också. Vem vågar annars komma till klubben?
Jeglertz framhåller den sistnämnda detaljen som den kanske mest oroande.
– Har du ett bra lag och bra spelare i klubben blir det också betydligt enklare att värva nya. Nu måste också tittas på spelare från en annan hylla.
Han säger att han förstår klubbens beslut att sälja av spelare med utgående kontrakt för att börja om, köpa loss andra och stärka ekonomin inför 2025.
Men han säger också:
– Med tanke på resultaten är det kanske inte så konstigt att man väljer att "vaska" det här året. Men frågan är om man inte samtidigt även "vaskar" 2025? Pengar på banken är en sak, men för att spelare ska komma måste det finnas en tro på projektet och ju bättre spelare du har, desto lättare blir det att värva fler.
När större klubbar som Hammarby och Häcken vässar tänderna tror många att de mindre damföreningarna snart är ett minne blott i toppen av svensk fotboll.
Det resonemanget köper inte Andrée Jeglertz.
Alls.
– Det gäller bara att hitta vilket sätt som du ska göra det på. Titta på Rosengård nu. Varför skulle inte Linköping då kunna göra det också?