Svenska landslaget är i Kina för att ta medalj. Men med vilka förutsättningar?
Hur hade landslaget sett ut om vi hade kunnat ställa bästa tänkbara lag på gräset i Chengdu?
- Bara i år har två givna spelare skadat sig, Caroline Jönsson och Josefin Öqvist. Tur att Hedvig återhämtat sig så snabbt, säger Kiani.
Jönsson och Öqvist har i alla fall upplevt VM förut och har svettat ner otaliga blågula landslagströjor. Men samtidigt finns en rad spelare som aldrig ens når landslaget. Alla de talanger som spås bli nya Hanna Ljungberg eller Lotta Schelin, men där ett avslitet korsband inte bara trasar sönder knät utan också en hel karriär och livsstil.
Det är konstaterat att tjejer i ungdomsåren löper fyra gånger större risk än killar att drabbas av en korsbandsskada.
- Mellan 1994 och 1998 hade minst 398 flickor ådragit sig en korsbandsskada innan de fyllt 19 år. Två till sju år senare hade 78 procent av dessa slutat med fotboll. Tyvärr är det oftast de största talangerna som drabbas eftersom de matchas hårdast, berättar Kiani.
Ashkan Kiani är till vardags läkare i Uppsala och även medicinskt ansvarig för det svenska U19-landslaget. Han fastnade för problemet under sin läkarutbildning och genom att titta på de rapporter och den forskning som gjorts har han skaffat sig en egen bild av problemet.
Det resulterade i projektet Knäglädje där Kiani låtit 1 000 fotbollsspelande tonårsflickor delta i en studie. Dessa följer ett träningsprogram som tagits fram för att stärka musklerna kring knät. Dessutom har han föreläst och gett tjejerna insikt i vikten av rätt matchning och återhämtning.
- Det är vanligare att talangfulla tjejer, i tidig ålder, får spela i seniorlag. Men samtidigt fortsätter de att spela i sina ordinarie lag. Detta ökar riskerna väldigt.
Parallellt med de 1 000 flickorna, som fått den ökande muskelträningen, har lika många protokollförts över sin ordinarie träning med gamla riktlinjer för att minska knäskador.
Under de nio första månaderna har inte någon allvarlig korsbandsskada rapporterats i Ashkans grupp. Däremot ett antal i den grupp som man jämför med.
- Peppar, peppar, vi har tre månader kvar av projektet, säger Ashkan med ett leende och greppar träbordet framför sig.
- Det känns verkligen kul att vi inte har några skador, nyligen var det en tjej som fick en rejäl smäll utan att något gick sönder. Hennes läkare trodde att korsbandet skulle ha gått av om det inte vore för träningsprogrammet.
Den påbyggda muskelstyrkan räddade henne - och i framtiden kanske ännu fler kan föregripa sitt öde och undvika olyckor. Förutsatt att de lyckade siffrorna står sig projektet ut hoppas Kiani att detta ska spridas i hela Sverige.
- Jag ser detta som ett vaccin mot korsbandsskador som borde vara självklart för alla idrottande tjejer.
Lars Frank/TT