Frölundas Lars-Erik Esbjörs ska slå undan pucken, men passar fel och Stig Salming sätter 2-1 bakom Benny Westblom. Brynäs tionde SM-guld är ett faktum. Man kan fråga sig vad det har med Niklas Czarnecki att göra.
En hel del, faktiskt.
Att arbeta i Brynäs handlar om att leva upp till det som en gång varit. Nye tränaren har redan märkt det.
- Det är ett stort och anrikt uppdrag med mycket uppmärksamhet och många som kommer att ha synpunkter. Det är jag beredd på. Det är resultat som gäller och börjar det blåsa gäller det att vara stark.
Är du det?
- Jag hoppas det. Jag tror det.
Det finns de som påstår att han har det tuffaste jobbet i hockey-Sverige.
Vi sitter på kansliet en trappa upp från omklädningsrummet i Läkerol arena. På väggen nästan bågnar hyllorna av medaljer och pokaler. Traditionen är en styrka, men kan också vara en belastning.
Nu har 42-åringen från Västervik huvudansvaret för hur ishockeyn i Gävle kommer att exponeras under de närmaste åren. För Corren erkänner han att det var nära att tränarkarriären tog slut redan under tiden i Linköping.
Turbulent är bara förnamnet, tränare kom och gick och Czarnecki var sidekick till både Ulf Weinstock, Stefan Lunner, Mats Weiderstål och Torgny Bendelin.
- Det var tufft, jag mådde inte bra och funderade på mitt yrkesval. Nu är jag jätteglad för den tiden. Det gav mig en distans till ishockeyn. Vi trodde att vi var redo för elitserien, men det var vi inte.
Vad fick dig att fortsätta?
- Jag ville ha det här som yrke, jag ville ge det en ärlig chans. Du kan fega ur, den vägen finns alltid, men då blir livet tråkigt.
Hur bra är du på att koppla bort hockeyn?
- För min egen skull borde jag bli bättre på det. Tur att jag har familjen. Annars hade jag bara suttit och funderat. Nu slutar det ofta med att jag somnar själv när jag ser Bolibompa med barnen.
Gamla Europeklassikern Cherokee dunkar ur högtalarna. På väggen bakom den svarta skinnsoffan i tränarrummet sitter en stor vit tavla med svart text om "nya och hungriga Brynäs".
Efter en vinter med sparkade tränare, spelaruppror och taskiga resultat handplockades Niklas Czarnecki från Bofors för att med relativt små resurser få klassikern på fötter igen.
Utan stora pengar, utan skyttekungen Pavel Brendl, utan lagpappan Tommy Sjödin. Ett tungt ok vilar på bland andra 18-årige målvaktslöftet Jakob Markströms axlar.
- Vi har ett ungt lag, men ska jobba jävligt hårt och med en massa energi hitta nya vägar till framgång. Med en stark vi-känsla kan du komma långt. Det krävs att många tar ett större ansvar, men målet är slutspel. Är det något jag lyckats med tidigare så är det att få in rätt känsla och attityd bland spelarna.
Han har varit tränare på olika nivåer i tretton år och gått den långa vägen. Men utan någon särskilt märkvärdig spelarkarriär en doldis för de flesta av dem som inte är fullt initierade i hockeyvärlden. Många med liknande bakgrund hoppas garanterat att han ska lyckas.
Det kan ge fler chansen.
- Jag tvekade aldrig. Jag behövde något nytt för att utvecklas och ta nästa steg. Antingen var det utomlands eller också var det elitserien.
Det finns de som tycker att du är för grön.
- Det finns det säkert. Men jag är glad för min bakgrund. Det ger en trygghet i det dagliga jobbet. Ibland går det för fort med killar som blir tränare bara för att de varit duktiga spelare.