Krönika: Ett ruttet förslag för golfen

Golfboomen är över. Efter ett decennium där medlemsantalet sköt i höjden har det vänt och sporten har tre raka minusår bakom sig med fyra procent färre medlemmar som resultat. Då kan man tycka att sporten skulle välkomna nya grepp, uppmuntra klubbar som lockar till sig medlemmar.

Golfen växte under många år på 1990-talet, och början av 2000-talet, men nu är trenden negativ. En ny utredning, tillsatt för att bromsa brevlådeklubbarnas explosionsartade utveckling, föreslår att bara 2 000 medlemmar per 18-hålsklubb ska tillåtas spela greenfee på andra klubbar. Ett makalöst tillbakasträvande förslag, tycker Correns Christer Kustvik. Bild: David J. Phil/SCANPIX

Golfen växte under många år på 1990-talet, och början av 2000-talet, men nu är trenden negativ. En ny utredning, tillsatt för att bromsa brevlådeklubbarnas explosionsartade utveckling, föreslår att bara 2 000 medlemmar per 18-hålsklubb ska tillåtas spela greenfee på andra klubbar. Ett makalöst tillbakasträvande förslag, tycker Correns Christer Kustvik. Bild: David J. Phil/SCANPIX

Foto:

Golf2008-08-19 00:00

Golfboomen är över. Efter ett decennium där medlemsantalet sköt i höjden har det vänt och sporten har tre raka minusår bakom sig med fyra procent färre medlemmar som resultat. Då kan man tycka att sporten skulle välkomna nya grepp, uppmuntra klubbar som lockar till sig medlemmar.

Men icke. I stället sluter sig De Stora klubbarna samman för att bromsa utvecklingen ytterligare, se till att de små klubbarna som erbjuder låga årsavgifter utan höga insatser, kvävs.

Svenska golfförbundet, som värnar om De Storas bästa, hakar på direkt och i den organisationsutredning som skickats ut på remiss föreslås att bara 2 000 medlemmar per 18-hålsklubb ska tillåtas spela greenfee på andra klubbar.

Makalöst tillbakasträvande.

Efter att ha tappat massor av medlemmar till klubbar som Vikbolandet och Flemminge återstår bara en sak - att ta död på dessa klubbars idé, den som tilltalat så många tusen golfare.

De Stora tror att det är deras chans att överleva, att kväva de små.

De tycks resonera: "Tiotusentals medlemmar har fel. De måste ha fel. De får inte trivas med sin golftillvaro. Då överlever ju inte vi, De Stora. Det är ju ändå vi som ÄR Golfsverige. De små är bara varbölder som tiotusentals golfspelare råkar älska."

Fakta är att brevlådeklubbarna för många varit det enda alternativet för att fortsätta med golf under en tid då man prioriterat annat. Fanns inte den möjligheten skulle de inte spela golf.

Att betala en insats på 6 000-30 000 kr plus en årsavgift på 2 500-5 000 kr för färre än tio rundor per säsong är inget alternativ för den här gruppen spelare.

Men det här struntar förbundet och De Stora i. Huvudsaken är att de nya och deras affärsidé stryps. Att det sedan kan betyda att färre spelar golf är inte så viktigt, eller som organisationsutredningens ledare Leif Gunnar Stenlund sa till Svensk Golf: "Den risken finns, det måste vi förstå. Samtidigt kan vi inte fortsätta som i dag. Det finns ett starkt krav från Golfsverige att göra något."

Varför inte i stället lägga kraft på att locka till sig dessa tusentals greenfeespelare, som innebär minst 400-500 kr i intäkter varje besök? Eller hitta andra sätt at utveckla sporten. Så som bland annat Mjölby, Vreta kloster och Motala gjort i Östergötland, då de gått samman och låter sina medlemmar spela på vandras banor.

Det är nytänkande och framåtsträvande!

Om den föreslagna tillbakagången till det gamla blir verklighet - undrar vad De Stora tar sig till när pay-and-play-banorna sedan ökar i antal. För det är givetvis dit många av brevlådemedlemmarna kommer att söka sig för sina fåtal ronder.

Kanske vi då får se ett förbud mot pay-and-play-banor och sen, en vacker dag, kommer säkert en ny golfboom och frälser oss alla.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!