På en liten skogsväg utanför Surte har cyklisten Susanne Ljungskog hittat sitt olympiska himmelrike.
Allt är som i Aten. Först en vänsterkurva, sedan 480 meter att spurta på. Precis som i OS.
Och Susanne vinner varendaste gång.
Det ska jag göra i Aten också, säger hon.
Skogsvägskopian av den grekiska OS-spurten är typisk för Ljungskog och hennes sambo och tränare Klas Johansson. Ingen detalj är för liten att fundera över.
Därför står det inhyrda värmefläktar i pannrummet till villan i Surte, där Susanne Ljungskog cykeltränar på rulle.
Det kan bli 40 grader varmt i pannrummet, säger Susanne Ljungskog. Precis som i Aten.
Originalbanan i OS såg hon i höstas och när hon och Klas sedan snabbt hittade en vägstump hemmavid som var en kopia av den grekiska spurten så var lyckan komplett.
När jag kommer ut ur vänsterkurvan i skogen så kommer Klas farandes på mopeden och så ska jag spurta.
Det är hon och han, mopedens knatter, träden, den smala, tomma vägen och inget annat. Ingen jublar, inte ens Susanne.
Jag har inget segergest, säger hon, nästan lite beklagande. Ändå har jag vunnit två VM.
Att Susanne Ljungskog den 15 augusti ska lägga en OS-titel till de båda VM-segrarna är hon säker på.
Jag tänker inte göra svenska folket besviket.
I hennes drömmar inför Aten finns det inte plats för någon tvekan.
Bäst är om det finns fem-sex tjejer till med i spurten på slutet, så att jag kan ha koll på alla, säger hon.
En hel skock konkurrenter i attack mot målskynket är värre.
Jag har svårt att se lägena i en stor klunga, erkänner hon.
Då får hon lita till Klas Johansson och hans röst i hörsnäckan.
Klas har bra cykelöga, säger hon.
Tanken att få gå solo mot mållinjen, som Bernt Johansson i Montreal OS 1976, vågar inte ens Susanne själv drömma om.
De släpper aldrig iväg mig, säger hon om konkurrenterna.
Som dubbel världsmästare och förhandsfavorit är hon van vid att aldrig få några lätta lägen. Fältet har koll på vad Ljungskog gör.
Då är det bra att känna tryggheten av att vara noga med detaljerna. Vikten till exempel.
54-55 kilo är bra för OS, säger Klas Johansson om sin sambo. I september, i VM i Verona måste hon ner i 53,5-54 kilo.
Där är backarna tuffare och slitsammare än i Aten.
Kör du i en 10 procents backe så kostar ett kilo extra fett på kroppen sju sekunder per kilometer, säger han.
Det är bara att banta.
Sista loppet före OS kör Susanne Ljungskog på söndag i Vårgårda, mot män.
Jag satsar i 13 mil, för det är den olympiska distansen, berättar hon. Orkar jag mer är det en bonus. men jag tänker inte plåga livet ur mig, så tätt inpå OS.