Att de bägge Kamratlagen möttes just den 1:a maj, kanske är logiskt.
Men om det funnes några demonstrationståg som blåste till kamp mot okoncentrerat spel, så kanske det kunde ha avgått under första halvleken.
IFK Norrköping lade då sin mesta kraft på ettrig och ständig press på de blåvita bollhållarna.
Norrköpingsspelarna sprang och sprang och sprang.
IFK Göteborg kom inte ur det greppet. Spelet blev ofta precisionslöst och ibland rent av slarvigt.
Jag kan inte tänka mig att den här matchen går till historien, sade en uppriktig Norrköpings-tränare, Bengt-Arne Strömberg.
Han är inte ensam om den uppfattningen.
Fick den dit han villeMen han fick matchen ungefär dit han ville och det var först i andra halvleken som hans spelare tröttnade på allt rännande och spelet blev öppnare.
Det var också då, i den 53:e minuten, som IFK Göteborgs lintottsspets i anfallet, Gustaf Andersson, hittade blottan.
Vi tappade koncentrationen försvarsmässigt en enda gång. Det var då, konstaterade BA Strömberg.
Inlägget till den blonda kalufsen var signerat IFK Göteborgs högermittfältare för kvällen, Jonas Henriksson.
Bollen kom i en båge och i närkampen i luftrummet var Filip Apelstav alldeles för svag mot Gustaf Andersson, som satte pannan till i ett skolboksexempel under kapitlet Prydliga Nickar I Mål.
Någon form av rättvisaMed tanke på att den 27-årige före detta Frölunda-spelaren även hade ett skott i stolpen efter fem minuters och en nick i andra stolpen efter 55 minuters spel, så kommer IFK-anfallaren undan den ganska torftiga matchen mycket klart godkänt betyg.
Tomas Rosenkvist, hans forwardskamrat, hade ett dundrande 25-metersskott i ribban så visst skipades någon form av rättvisa på Gamla Ullevi.
Det är tätt mellan matcherna nu och det var blött och tungsprunget.
Jag tyckte vi klarade av situationen berömvärt, sade Stefan Lundin.