Det jäser bland de tunga biffarna inom svensk brottning.
Vad är det för mening med SM, egentligen? mullrar Eddy Bengtsson, 120 kilo, inför helgens tävlingar.
Bengtsson har läst i tidningen att han inte får brottas i EM, även om han vinner SM.
Stämmer, säger Leo Mylläri, svensk förbundskapten. Jag vill se mer av Eddy än det här.
Han får väl sikta på VM. Eller OS.
EM-platsen är vikt för Jalmar Sjöberg, femma i VM i Kina i höstas och stort löfte i tyngsta klassen. Sjöberg vann nyligen en stor internationell tävling i Ungern. Bengtsson satsade på träning i USA.
Jag fick betala själv med hjälp av familj, vänner och andra. Det gick säkert på 50 000 kronor, säger Bengtsson.
Och vad för framtidsperspektiv ger då det?
SM blir min sista tävling, säger Eddy Bengtsson som ser riktigt vältränad ut men som buttert och bestämt hävdar att han inte har råd att satsa vidare nu.
Oavsett vad Mylläri säger om EM, VM och OS.
Tyngsta klassen, 120 kilo, är tuffare än på mycket länge i årets SM i Göteborg. Förutom Bengtsson och Sjöberg finns där Jimmy Lidberg, som visserligen bjuder konkurrenterna på 15 kilo matchvikt, men som kan ta guld ändå. Och så Johan Eurén, Örgryte, inte tillräckligt tung och rutinerad än, men kanske en man för prispallen i alla fall.
Mest överraskande brottare i deltagarlistan vid invägningen i Göteborg på fredagskvällen var Isaak Theodoridis, Malmö Tigers. 39 år gammal satsar han en gång till. Det var tio år sedan senaste SM, tror han.
Jag ska köra skiten ur dem, säger han om konkurrenterna och garvar.
Theodoridis är svensk och dansk mästare och grekisk medaljör i EM. Brokigare kan det inte bli.
Jag ska få jobb i Grekland snart, säger han. Det får alla som tagit mästerskapsmedalj.
Tjejsidan då?
Ida Theres Karlsson brottas i 59 kilo, Helena Allandi har gått upp till 67.
Inget bråk tycks störa laddningen.
Nu är det brottning som gäller, säger Ida Theres Karlsson. Inget annat.