Brottaren Mikael Ljungberg hedrades på fredagen, först vid den minnesstund som hölls i Göteborg och sedan under regeringens OS-fest i Stockholm.
Regeringens firande i Rosenbad av deltagarna i OS och Paralympics hade en dyster inramning.
Trots festkläder och leenden fanns en känsla av olust och sorg.
Statsminister Göran Persson berättade att den första tanken när det blev känt att Mikael Ljungberg dött var att ställa in fredagskvällens festligheter.
Kvällens fest är naturligtvis präglad av förlusten samtidigt som vi bestämde att inte ställa in utan ta det här som ett tillfälle och en möjlighet att stötta väldigt många av dem som var hans nära kamrater. Man kommer samman inte bara i fest utan också i sorg, sade han till TT.
Persson berättade om en djup känsla av overklighet när han fick dödsbudet.
Mikael Ljungberg, som jag förknippar med vitalitet, styrka och var mitt i livet. Och sen plötsligt är han borta.
En kondoleansbok hade lagts ut framför ett fotografi av Mikael Ljungberg. Mona Sahlin, tidigare idrottsminister och nuvarande samhällsbyggnadsminister, var en av dem som lämnade en sista hälsning.
Jag skrev "Jag grät när du tog OS-guld 2000. I torsdags grät jag igen", berättade hon för TT.
Och det var med tunga steg som Stefan Lindeberg, ordförande för Sveriges olympiska kommitté, klev upp på scenen för att tala om saknaden av Mikael Ljungberg innan salen tystnade för att hedra honom.
Han var en stor idrottsman och en stor människa, sade Lindeberg.
Tidigare under dagen samlades ett par hundra personer, på en frostig gräsmatta i novembersolen, till en minnesstund utanför Öis-gården i Göteborg.
Tårarna blänkte i ögonvrån och breda brottare sökte tröst hos varandra.
Förutom brottarna fanns vänner och anhöriga där och helt vanliga fans som följt Mikael Ljungberg i hans karriär och som nu ville hedra honom vid en minnesstund.