Tisdagen klockan 17.45 i Doha, Qatar.

Då och där sparkar svenska fotbollslandslaget i gång 2019 med januariturnéns möte med Finland.

För Alexander Jeremejeff blir det dessutom en efterlängtad debut i Blågult, då han för två år sedan överbelastade ljumskarna och inte fick någon speltid i landskamperna, 1–2 mot Elfenbenskusten och 6–0 mot Slovakien, i Abu Dhabi.

Artikelbild

Det ska bli kul. Det blev lite snöpligt när jag var med senast, med skadan. Men nu ska det bli kul att äntligen få spela, säger han.

TT: Vad hoppas du på att visa upp för landslagsledningen?

Jag tror att det mest handlar om att visa att man förstår hur de vill spela, för det är ju ett litet annat tänk här än i klubblaget. Sedan vill jag så klart visa framfötterna, och peta in någon boll.

"Annorlunda spelsätt"

TT: Vad finns det för skillnader?

Det är väl ett lite annorlunda spelsätt, som det är i alla lag. Alla tränare har ju sin filosofi. Men det finns vissa grejer man känner igen och vissa som är nya.

TT: Något som funkar bra med ditt spelsätt?

Ja, det tycker jag. Vi kör en forward i Häcken, och här är det två så man har alltid någon att sparras med på något sätt. Sedan är det ganska likt, med djupled, vem som ska möta och sådant, säger han.

Alexander Jeremejeff kommer från en säsong som kan etiketteras med "före och efter". I Malmö FF, där anfallaren inledde 2018, kände han sig som en tredjeanfallare och bestämde sig då för att flytta tillbaka till Häcken, där han spelade innan flyttlasset bar av till Skåne.

Jag kände att jag trampade lite vatten där och behövde flytta på mig för att få spela mer som en nia, vilket jag är uttalad som i Häcken. Där har jag fått möjlighet att spela varje match, säger han.

Lossnade i Häcken

Med "bättre förutsättningar" lossnade spelet på Hisingen.

25-åringen gjorde nio mål på 15 matcher, och var en bidragande kraft till att Häcken länge var med i kampen om Europaplatserna.

Jeremejeff, som i fjol gjorde totalt tio mål i allsvenskan, hoppas att det här året ska bli ge ett "större steg". Och vem vet? Kanske är han en av förbundskapten Janne Anderssons anfallare när EM-kvalet inleds i mars, även om det i dagsläget inte är något som Häcken-spelaren funderar särskilt mycket över.

Nej, det lär man sig att man inte tjänar något på. Det är bara att njuta och försöka visa framfötterna så gott man kan, säger han.
Jag tror att man får se det här som en lära-känna-grej, och sedan får man ta med sig erfarenheten härifrån och bara maxa, prestera så bra man kan i klubblaget. Gör man det bra där, då tror jag – oavsett position – att möjligheterna ökar.