Jens Gustafsson kliver in i ett år där han fyller 40 och som kan vara hans sista som huvudansvarig i IFK Norrköping.

Ovissheten syns inte utåt när han svarar på frågor över en frukost en tidig morgon i december.

– Jag sitter inte och ber om mer tid om jag inte förtjänar det. För mig är det viktigt att omgivningen ska känna sig trygg med mig som ledare. Från den tiden jag kom in var det säkert många som var osäkra vem som i hela världen kan ta över den rollen från Janne Andersson, säger Gustafsson.

Som levt med att bli jämförd med företrädaren från första arbetsdagen på Östgötaporten. Finalförlusten mot Östersund 2016, ett par halvdana insatser i Europa och tunga spelartapp har inte bidragit till att nå upp i förbundskaptenens popularitetsnivå.

Men på flera sätt märks det att Jens Gustafsson möter sin bästa period.

– Det är vår tur att bjuda tillbaka. Vi vill visa med våra handlingar att vi vill mer än vad vi mäktat med under året – men alla kan snacka. Det är hur lätt som helst, det kostar inget. Det är vad vi gör som är viktigt, säger IFK-managern.

Det är en annan ton i uttalandena och skåningen har redan kommit en bit på vägen i samtalen med Jordan Larsson och Simon Thern.

Spelare som på alla sätt faller in i den framarbetade och framgångsrika värvningsformeln.

Satsa på stukade spelare med en karriär på sniskan.

Artikelbild

| IFK Norrköping pressade AIK ända in i sista omgången. Det blev inget guld, men andraplatsen ger spel i Europa 2019.

På Östgötaporten sträcks en hand ut som erbjuder trygghet och förtroende.

I januari drar först Larsson på sig IFK-tröjan under en presskonferens. Två veckor senare Simon Thern. Tidigt står det klart att det inte bara är en högkompetent mittfältare som anslutit.

En färgstark citat- och Twittermaskin drar sig inte för att skapa debatt.

Isak Pettersson, tilltänkt målvaktstvåa bakom David Mitov Nilsson, sydamerikanen och sedemera även VM-spelaren Ian Smith värvas också under vintern liksom comebackande Lars Krogh Gerson som ses som mittback.

På nytt går försäsongslägret till Portugal där IFK Norrköping möter kinesiska Beijing Guoan FC, HNK Rijeka från Kroatien och irländska råskinnen i Shamrock Rovers. IFK Norrköping kommer hem till kylan i Sverige med målet att avancera vidare från gruppspelet i Svenska Cupen men tappar David Mitov Nilsson – och tappar ledningen i sista sekunden hemma mot Örebro och är utslaget. Isak Pettersson övertygar inte och den fränaste kritiken bottnar i att IFK-målvakten är för kort.

2 april är datumet och 8 451 är publiksiffran när IFK kliver ut till den allsvenska premiären. Det är först när Arnór Sigurdsson, som kommer in från bänken och fälls, och Kalle Holmberg sätter straffen som nykomlingen BP kan avfärdas.

I sitt omtalade och omdiskuterade 3-4-3-system nöter ”Peking” på med ett envist passningsspel men det sprudlar inte alla gånger. Det är statiskt och inte samma spets eller offensiva flyt som de senaste säsongerna. Jordan Larsson sätter sitt första seriemål för Kamraterna hemma mot Kalmar och IFK är obesegrat innan de åker på en 1–2-förlust borta mot Hammarby.

Förlusten hemma mot Trelleborg är ingen vacker historia som kulminierar med Jordan Larssons röda kort i andra halvlek.

IFK svarar på ett positivt sätt och Arnór Sigurdssons genombrott sker med två mål mot Östersund.

Isak Pettersson är fenomenal i 2–0-segern mot IFK Göteborg och räddar bokstavligen sitt lag i kamratmötet.

Inte första gången den unga keepern kliver fram i en matchavgörande roll.

3–3 mot AIK på nationalarenan låter bra men det är ett besviket IFK som tvingas se Rasmus Lindkvist kvittera med en monstervolley i slutminuten.

Det sista IFK Norrköping gör innan VM-uppehållet och när vi slår ut första delen av säsongen.

8 juni återstartar träningen efter sommaruppehållet.

– I den bästa av världar händer ingenting i IFK Norrköping under sommaren. Vi ser att den här truppen blir bättre, bättre och bättre. Spelarna utvecklas enormt mycket så vi har en bra utveckling hos spelarna. När jag resonerar så resonerar jag ur en sportslig synvinkel. Sen har man en ekonomisk verklighet att ta hänsyn till. Där är spelarförsäljningar den kanske viktigaste intäktskällan idag. Det gör att vi också kan vara på den nivån vi är nu. Att vara så attraktiva att andra spelare vill komma till oss, säger Jens Gustafsson.

Det blir inte riktigt som han önskar.

Eric Smith, Jón Gudni Fjóluson, Linus Wahlqvist och inte minst Arnór Sigurdsson drar alla vidare i karriären.

En knapp månad efter IFK:s träningsstart under VM kommer tillskott till spelartruppen, bland de allt fler tömda spelarbåsen i omklädningsrummet. Alexander Fransson har tröttnat på bänktiden i Schweiz.

Han återvänder med ett fett erfarenhetskonto, två liga- samt en cuptitel och Champions League-spel med Basel samt även en utlåning till Lausanne på meritlistan.

– Vi hade ett snack i Basel och jag tänkte själv att det är bäst att röra på sig för att utvecklas som spelare, man behöver speltid och jag vill hitta glädjen med fotbollen igen.

Det är Franssons ord och han utesluter inte ett nytt SM-guld med sin gamla klubb, med ett försiktigt en-match-i-taget-citat.

”Alle” blir spelklar och gör comeback mot Häcken och bredvid Simon Thern finns ett innermittfältspar med kapacitet att utmana i allsvenska guldracet. IFK, stockholmslagen, Östersund och ett omstartat Malmö med nye tränaren Uwe Rösler.

Danske backen Kasper Larsen värvas in från holländska Groningen för att fylla luckan efter Fjóluson. IFK gör också ett seriöst försök att få hem en skadad Christoffer Nyman från Eintracht Braunschweig men prislappen, omkring 15 miljoner kronor, får klubben att backa.

Spelarryktena är många under fönstret, ihärdigast är ändå den om Jens Gustafssons framtid i IFK. Både Jens och Peter Hunt anser sig nöjda utåt, men ett managerbyte är som en hjärttransplantation. Vid ett stillestånd riskerar patienten att dö under operationen.

Strax efter IFK Norrköpings rekordförsäljning på runt 35 miljoner av unge Arnór Sigurdsson till CSKA Moskva, släpps nyheten att Jens Gustafsson och IFK förlängt för tre nya gemensamma år.

– Om jag 2016 sagt att vi skulle ha sålt spelare för de belopp vi gjort och samtidigt ha den tabellposition som vi haft hade inte många trott på det. Det är så mycket som kan hända och det går så snabbt, säger managern.

Om IFK Norrköping sålt för miljoner som ett direkt resultat av sin progressiva tränings- och arbetsmiljö för spelarna är det något som har stannat i omklädningsrummen.

I en omfattande granskning av Norrköpings Tidningar om klubbens höga personalomsättning, framkommer ett omfattande missnöje över arbetsmiljön och ledningen i koncernen. Peter Hunt ställer sig frågande till granskningen, som han redan före publicering kallar för ”en smutsig form av journalistik”.

IFK ger som vanligt rubriker och stor uppmärksamhet utanför de rent sportsliga aspekterna.

Tio dagar efter NT:s granskning övertar Jens Magnusson vd-rollen i två av bolagen i koncernen, då David Bergström, tidigare koncernchef, ska avsluta sitt tidsbestämda uppdrag.

Oavsett har klubbens varumärke stärkts. Främst genom Arnór Sigurdssons flytt som utöver kassatillskottet ger eko i fotbollseuropa. Arnórs inhopp mot Real Madrid, mål mot Roma i Champions League för sin nya klubb, genererar nya talanger att gå i den välutbildade mittfältarens fotspår. Det fördjupar också samarbetet med isländska klubben Akranes som haft flera nya talanger på träning med IFK.

– Det öppnar också vägar för andra. Nu har Arnór varit startspelare men någon annan får kliva in där. I det korta perspektivet har vi en bred trupp med duktiga spelare, säger IFK:s ordförande Peter Hunt.

En ordförande som meddelar att han ställer upp för omval på två år i vår, men att sedan får det nog räcka.

– Jag har sagt så här: ”Ett SM-guld till och jag avgår”. Klarar vi det avgår jag gärna om ett år. Det vore underbart att se det en gång till, säger Hunt i mitten av oktober.

Trots hackande offensiv, bara en poäng mot jumbon Trelleborg, har IFK gjort rätt saker i rätt matcher och knaprat in allt mer på AIK. Laget som skulle ta hem det allsvenska guldet, frågan var inte hur, utan när.

Men ”Peking” vägrar lägga sig och radar upp fyra raka treor, samtidigt som AIK kryssar sig fram.

I den sista hemmamatchen mot Örebro är fokus ändå mer på avtackningen av ikonerna och förgrundsgestalterna, Andreas Johansson och Daniel Sjölund.

Båda hyllas stort av Östgötaporten inför matchen, men det är inget mot den totala hysterin efteråt. Sjölund hoppar in på stopptid och avgör matchen i den sista minuten med sin sista spark framför Curva Nordahl.

Johansson och Sjölund omfamnas av hela arenan efter slutsignalen.

Det är ett sagolikt avsked för två kulturbärare – och guldhoppet lever. Gulddrömmarna får ännu mer fart ett par timmar senare när AIK, trots ett massivt bombardemang mot William Eskelinen i Sundsvallsmålet, misslyckas med att säkra titeln inför 50 000 supportrar på Friends.

Den sista guldstriden står på Guldfågeln Arena och Bravida Arena söndagen den 11 november. Ett skakat AIK har fortfarande allt i egna händer och en poäng borta mot Kalmar räcker för förstaplatsen. IFK måste både vinna och hoppas på Kalmar för att få med sig pokalen hem från Göteborg.

Guldhoppet tänds när Simon Skrabb ger IFK ledningen på övertid i den första halvleken, men släcks bara kort därefter när Robin Jansson gör detsamma för AIK.

Efteråt firar IFK silvret – som vinnare. Ett silver som tar dem ut i Europa 2019.