– Klart det är surt när vi är så nära. Men ibland lär man sig saker som är värda mer än tre poäng.
Tränaren Stefan Hedlund stod och tittade upp mot resultattavlan där siffrorna 2–3 grinade honom i ansiktet.
Att man skulle ta poäng av serietvåan Pixbo var kanske inte så många som hade trott på förhand, men som matchen gestaltade hade ingen kunnat protestera om det hade blivit så.
– Man vill inte ta de gamla klyschorna i sin mun, att "falla med flaggan i topp", komma ifrån en match "med hedern i behåll" eller "åka på en hedersam förlust". Men i dag känns det på något sätt så.
Han suckade.
Visst, Pixbo förde det mesta av spelet, främst i de två första perioderna när man vann skotten klart. Men Libk spelade efter sina resurser, gjorde 1–2 på ett kanonskott av Stina Sjögren och satte 2–3 i sista periodens inledning när Amanda Hardmeier tryckte in bollen från nära håll.
Och efter det så var Libk minst lika nära att göra nästa mål som Pixbo var.
Vi minns mest jättelägen för både Maja Liljeroth och Anna Wiman och bra skott från Rebecca Bagge.
Men något mål blev det inte.
Och Stefan Hedlund försökte först och främst se det positiva i insatsen.
– Jag tycker att vi återigen visar att vi har en kunskap i laget som kommer ta oss längre framöver, om vi håller oss kvar i den här serien.
– Vi pressar ett riktigt bra lag och de blir mindre farliga ju längre matchen går. Tjejerna gör en kollektiv riktigt bra insats och spelar uppoffrande på alla håll och kanter.
På sidan, skadade satt, både Amanda Larsson och Lisa Haglund.
– Rebecca Bagge kom in och gjorde det jättebra på Amandas plats och Charlotte Åström var bäst på planen från sin backplats.
Han fortsatte:
– Man får inte glömma bort att Pixbo kunnat bygga sitt lag i lugn och ro i 15 år, vi har haft ett halvår på sig. Ser man det så har vi alla anledning att vara nöjda, även om det känns trist så här direkt efteråt.