"Jag är involverad som ledare för båda mina döttrar. De spelar i Linghem där vi bor. Jag försöker vara med så mycket jag kan. Mina föräldrar har alltid kört mig överallt. Det tror jag är jätteviktigt", säger Martin Karlsson.
I förra veckan berättade "Marre" för Expressen att det här nog är hans sista säsong.
– Ja, det lutar åt det, men man ska aldrig säga aldrig, sa veteranen då.
Med tanke på att Libk ligger under med 3–0 i matcher mot Växjö Vipers kan onsdagens fjärde kvartsfinalmatch också bli hans sista.
För Sporten utvecklar han resonemanget.
– Det känns ju att man blir äldre. Serielunken har varit mentalt mycket jobbigare den här säsongen där vi de sista matcherna inte har haft någonting att spela för. Det gör att det sista lilla inte heller finns kvar, säger "Marre".
Hur mår kroppen?
– Den mår ändå rätt så bra. Jag bröt mitt ben för ett gäng år sen, den 28:e december 2014 och då slet jag också sönder hela foten så det gör att jag är några procent invalid och inte har full rörlighet där, säger Linghemssonen och kisar mot solen utanför Linköpings sporthall.
– Men jag vill inte vara en gnällig gubbe och det ska mycket till för att jag ska stå över en match.
Arkivbild. Hjältekram. Martin "Marre" Karlsson kramade en av lagets största supporter, Viktor Mattson, efter att finalplatsen 2016 säkrats.
Längtar du tills karriären är över?
– Längtar är nog ett dumt ord att ta i sin mun. Jag kommer att sakna det här med känslan i omklädningsrum efter en seger något enormt. Jag försöker njuta så mycket jag kan, men det är skitsvårt. Man är så uppe i det och gör allt för att vinna.
– Samtidigt. En lördagsmorgon i Vallabacken i augusti är kanske inte längre det allra roligaste jag vet. Sen är det kanske inte jätteroligt att besöka gymmet på försäsongen heller.
"Det är väl mitt andra hem det är. Jag vet inte hur mycket jag har sprungit här men jag hade gärna bytt ut den här hallen mot den nya", säger Martin Karlsson om Sporthallen.
Marre har själv tappat räkningen över antalet säsonger han gjort på yppersta toppen av innebandyeliten. Rätt svar är 15 säsonger i Libks A-lag. De senaste två säsongerna har han dessutom kombinerat spelandet med ett jobb som partneransvarig i föreningen.
– Bredden är ju det allra viktigaste för oss som förening och jag tycker att vi måste bli bättre på att upplysa sponsorer och företag på hur stora vi är och hur många personer som vi i Libk kommer i kontakt med varje vecka.
– Jag tror att många fortfarande tänker på innebandy som den där "gympasporten" man gjorde i skolan och det gör att vi slår lite ur underläge.
"Nu får vi ju snart en ny hall och så vidare men jag tror också det vore bra om vi i Libk kunde få hit en riktigt "stjärna" som kan dra folk", säger trotjönaren om Libk-evenemanget.
Att veteranen nu har varit med ett par decennier, det märks. När han visar runt i Sporthallen finns det anekdoter kopplade till nästintill varenda liten skåplucka, kaffetermos eller sliten träbänk.
Men det märks också när han beskriver innebandyn utifrån hur det skrivs om sporten.
– Överlag tycker jag att media ofta skriver när det gäller något negativt. Man försöker att blåsa upp bråk och intriger mer än vad man behöver. Det gör att man glömmer bort sporten lite. Där tycker jag väl att ni förtjänar en liten känga. Samtidigt förstår jag att det ibland kan krävas något extra för att folk ska reagera.
För ett par år sedan hamnade Libk i rampljuset efter dubbla stryptag under slutspelsserien mot Storvreta...
– Stryptag eller stryptag. Jag och min brorsa (Anton Karlsson, tidigare Libk-profil) har haft värre kramkalas än vad som hände där.
Martin "Marre" Karlsson, Libk ser slutet på karriären i Linköpings Sporthall.
Marre morsar på ett par yngre spelare som letar fram sina klubbor i ett av Sporthallens omklädningsrum. De har många år framför sig. För "Marre" kanske det bara handlar om någon enstaka match innan allt är över.
Hur mycket har du tjänat på innebandyn?
– Tjänat och tjänat. Man kan väl mer se det som att man förlorat en del ekonomiskt med att lägga så mycket tid på detta. Jag ska dock inte klaga. Jag har haft en okej lön och innan jag jobbade i Libk har jag också alltid haft en förstående arbetsgivare. Det gör att det har funkat med familj och så vidare.
Bröderna Anton och Martin Karlsson när Libk tagit sig till sin första av två SM-finaler.
FYRA SNABBA
Starkaste innebandyminne?
När vi gick upp med Libk. Det är det som står minst lika högt upp som den andra SM-finalen där jag var med och spelade.
VM-guld eller SM-guld?
SM-guld. Alla dagar i veckan. Ett VM-guld kräver mest att du tar dig in till landslaget. För ett SM-guld så är det mycket tuffare.
Bästa du har spelat med?
Rasmus Enström. När jag spelade i landslaget någon gång för länge sen. Det gick inte att ta bollen från honom.
Har det varit nära att flytta till Schweiz?
Jag hade ett par anbud när jag var 25 år men då väntade vi vårt första barn och det var inte lägligt. Varken för mig eller Hanna (sambon).
Corren sänder Libks fjärde kvartsfinalmatch mot Växjö. Matchen drar igång klockan 18.30 i Linköpings Sporthall under onsdagskvällen.