3-0 i matcher. Kalmarsund behöver bara en till för att glida iväg till semifinal på en räkmacka.
Libk behöver fyra raka.
Ni hör själva.
Det kommer inte att gå.
Skillnaden mellan lagen blev smärtsamt tydlig den här tredje kvartsfinalen.
Kalmarsund är rappare, giftigare, hetare, starkare, kyligare och spelar med stort självförtroende.
I Libk sprider sig frustrationen, målchanserna sitter inte utan tar hela tiden i täckande spelare eller utanför målet.
Det är inte att man inte försöker, det säger jag inte, men det räcker helt enkelt inte till.
Kalmarsund är för bra.
Därför tror jag att det här tar slut på torsdag. Jag har gärna fel, men skulle Libk vinna den matchen är det här över senast på lördag.
Tyvärr.
En annan sak: Det blev stort rabalder efter förra kvartsfinalen i Kalmar, när klubben hittat ett kryphål och bjudit in närmare 100 gäster som såg matchen från samma läktarsektion.
Efter det har enligt uppgifter i media länsstyrelsen i regionen haft frågan uppe till diskussion men tydligen inte vidtagit någon åtgärd, för precis som förra gången satt mycket folk i restaurangen och fördelades sen ut på ena läktarsidan.
Egentligen har jag inget emot publik på läktarna. Jag har tidigare skrivit att idrotten är betydligt bättre än exempelvis köpmän på att skapa regler för besökarna att följa, men istället har all idrott blivit straffade med nästan totalt näringsförbud.
Man kan tycka vad man vill om det, men regler är till för alla att acceptera och följa. Därför känns Kalmarsunds tilltag oerhört provocerande.