– Just nu vill man bara spola tillbaka allt och spela om matchen igen.
Det har gått en dryg timme när vi får tag på Tobbe på spelarhotellet. Han är, förstås, märkbart dämpad.
– Det här är tungt, riktigt tungt. Det är alltid trist att förlora och det blir liksom värre ju större matcherna är. Jag hade ju hoppats på någon form av "tredje gången gillt".
Efter två raka förluster i SM-final med Libk, först mot Falun och sen mot Storvreta, var han förstås riktigt sugen på en seger.
– Men så blev det inte. Det kanske inte är meningen, sa han och suckade igen.
Sverige och Finland hade mötts i åtta VM-finaler innan årets, med Sverige som vinnare sex gånger. Två av dem skedde just efter sudden death, båda gångerna blev det seger med 7–6.
Men inte den här gången.
Den här gången lyckades inget av lagen göra mål i förlängningen, trots att det verkligen inte saknades chanser. Istället gick det hela till en darrig straffläggning och där var Finland skoningslösa. Mål på fyra raka straffar samtidigt som både Henrik Stenberg och Johan Samuelsson missade sina gav guldet till Finland.
Tobias Gustafsson "slapp" slå någon straff, såg istället avgörande från sidan.
– Jag gillar inte straffavgörande. I en sport som innebandy, där man vet att chanser dyker upp hela tiden, borde man spela vidare tills något lag gör mål. Det är inte som i ishockey där det kan gå 16 perioder innan det händer nåt.
Tobias hade inte gjort något mål alls i VM fram till finalen, första VM-poängen var en passning i semifinalen mot Schweiz.
Men när målen kom, kom de två gånger om.
Först 2–0, efter att Kim Nilsson inlett målskyttet med 1–0 i powerplay. Men målet, där Tobias störtade på en sargretur från skott av Rickard Eriksson, godkändes först efter videogranskning.
– Jag hörde att det var först gången det överhuvudtaget skedde i innebandy. Men bra att tekniken fanns till, även om jag var säker på attd et var mål redan innan de kollade.
Vid nästa mål, fram till 3–2 efter att Finland gjort två raka, var det dock inget tvivel om. Sverige fick frislag rakt ut från Finlands mål, Tobias fick bollen efter en kort petning och tog några steg till vänster innan han pricksköt in bollen intill ena stolpen.
Hur snyggt som helst.
– Kul att skotten i alla fall någon gång kan sitta där man siktar, sa han och pressade fram ett skratt.
Men målen, och priset till finalens bäste spelare i Sverige, var förstås en klen tröst när guldet blev till silver och ledningar med både 2–0 och 3–2 tappades bort.
– Jag kanske kan glädjas åt det någon gång framöver. Men just nu är det inte möjligt.