Som väntat tog sig LHC vidare i Champions hockey league. Det blev visserligen förlust, 2–3, i returmötet med Davos, men det räckte inte för fortsatt CHL-äventyr för Daniel Rahimi & Co.
– En väldigt speciell match. När man kom hit igen blev det så påtagligt och man stötte på en massa kända ansikten. Det är underbart. Men när väl matchen är igång är man inte kompisar längre. Då är man så inställd på att vinna, sa han till Corren.
Hej Schweiz
Efter fyra år i Linköping lämnade publikfavoriten och bor nu med familjen i lilla Davos, som är Europas högst belägna stad, med en höjdnivå på 1 560 meter över havet och en av Schweiz främsta vintersportorter.
Däruppe bland bergen och i de vackra omgivningarna trivs Daniel Rahimi.
– Det är bra för mig och övriga familjen. Vi gillar att vara ute i naturen, så på sätt är det perfekt. Det är väldigt lugnt och familjärt. Man hejar på alla. Nu kommer snart vintern och då blir det säkert lite annorlunda.
Allt är bra – om det inte vore för det där med hockeyn.
Davos ska tillhöra toppen i schweiziska NLA-ligan, men har inlett sämre än väntat och så här långt bara tagit tolv poäng på 16 matcher. Då blir det kritik och Rahimi har förstås inte heller kommit undan. Som värvad importspelare är kraven höga.
Fast han har inte själv hört eller läst så mycket om det.
– Det har inte varit den perfekta starten för mig heller, men det är mycket kvar av och jag försöker göra det jag ska. Mer än så kan jag inte göra. Vi har ett lag för att vara högre upp i serien, men det är absolut ingen jättekris, säger Daniel Rahimi.
Utmanande
Backtuffingen hymlar inte om att det varit ett stort steg från Linköping.
– För mig är det utmanande att uppleva nya saker. Har du varit på ett och samma ställe under en längre tid blir du van och bekväm med allting. Nu är det annorlunda. I Linköping fanns jättebra förutsättningar med allt från massör till gym till resor. Vi har det också bra, men det är annorlunda och inte lika professionellt.
Din roll i laget?
– Den är kanske inte lika tydlig roll som hemma. Här är det mer att man får göra allt och inget, höll jag på att säga.
Någon kontakt med Linköping?
– Ja, jag pratar en hel del med killarna. Jag var här ganska länge så det är klart att man håller kontakten. Jag är inte så stort fan av att titta på hockey, så jag har inte sett så mycket. Men det har gått lite tungt även här, har jag förstått.
Förväntningar
– Det är mycket nytt och det kan ta tid innan allt fungerar. Sen handlar det också om förväntningar. Jag kommer ihåg mitt andra år i Linköping. Det snackades om att vi skulle vara den stora utmanaren till Skellefteå och vi kom nia.
– Förväntningarna utifrån påverkar kanske inte alla, men några och det kan räcka. Förlusterna tar på ett annat sätt. Spännande, det där. Nästan som en hel vetenskap. Jag tycker att man ser ett tydligt mönster på många lag på varje år, säger Daniel Rahimi.
Till sist, frågan som alla LHC-fans ställer sig: kommer du att spela i Linköping igen?
– Man ska aldrig säga aldrig. Jag försöker att vara här och nu. Men jag ser inte mig själv spela i Schweiz i tio år till.