Säsongens fjärde seger i rad mot Timrå (2–0) smakade förstås mumma för Linköping HC som hade kniven mot strupen.
Då blev det andra raka hållna nollan efter en match där det i två perioder i stort sett uteslutande handlade om försvarsspel. Robin Kovavs spräckte nollan tidigt och Christoffer Ehn avgjorde med bara sekunder kvar.
Jesper Myrenberg var strålande i målet och fick god hjälp av spelarna framför honom.
– Vi höll dem på utsidan och de skapade inte jättemycket. Det var stor trygghet i defensiven. Vi har verkligen tagit den här situationen på stort allvar, sa Myrenberg belåtet.
Samtidigt vann Modo – som med två matcher kvar är fyra poäng efter – uppe i Luleå efter sen vändning i slutperioden.
– Vi har fortfarande allt i egna händer. Hade vi förlorat nu hade läget varit ännu tuffare. Bara att se fram emot lördag (mot Rögle) och ta poäng då också, sa Myrenberg.
Hur upplever du pressen?
– Mellan matcherna är det lite jobbigare än vanligt, men när man väl spelar är det mest roligt att det känna att det är viktigt och verkligen betyder någonting. Hellre att det betyder massor än att det är serielunk och att man bara ska spela av det. Sedan är det tråkigt att det för vår del handlar om de här positionerna, men vi har satt oss där själva. Man får vrida och vända på det så att det blir kul.
För LHC var det inte bara en pärs att klara av Timrås stundtals hårda press på isen. Den mycket starka blåsten gjorde att det blev en mycket skakig flygresa i charterkärran upp till flygplatsen i Kramfors.
– Jag var livrädd, sa Ante Karlsson, tränaren.
Backen Linus Hultström var coolare.
– Det var som en bergochdalbana i luften stundtals. Skönt att man är inte flygrädd. Då hade det varit ännu värre. Man fick dra åt säkerhetsbältet lite extra så att man inte slog huvudet i taket. Man förväntade sig att det skulle blåsa, men kanske inte så mycket.
Och nu hem direkt.
– Ja, vi får hoppas på medvind, sa Hultström och log.