18-årige Elliot Ekmark är en av de största talangerna i LHC:s organisation. Förra året gjorde han SHL-debut och i sommar kan han draftas av ett NHL-lag.
Den 18-årige LHC-talangen Elliot Ekmark kan ha gått lite under radarn för de flesta. Men faktum är att Linköpingsklubben sitter inne på en riktig guldklimp.
Redan sen tidig ålder har Ekmark inte varit rädd för att visa framfötterna.
– Jag var ganska duktig redan som liten. Jag spelade mest bara för att det var kul i början och därför fortsatte jag. På junioråren när jag började gymnasiet har det bara gått uppåt i utvecklingen och här på slutet har det blivit mer satsning, säger Elliot Ekmark.
Ekmark beskriver sig själv som en tvåvägscenter. Duktig både offensivt och defensivt med sitt spelsinne som spetskompetens.
– Jag kan läsa spelet ganska bra. Det är en sån spelare jag vill vara genom att bidra både framåt men även någon man kan lita på bakåt, säger Ekmark.
Skulle du säga att du är mer av en hårt jobbande center än en poängcenter?
– Lite både och. Jag gör jobbet i det defensiva utan puck, men såklart vill man alltid göra mycket poäng.
Anledningen till att Elliot Ekmark blev just center?
Ja, svaret på den frågan har en given förklaring enligt 18-åringen.
– Det blev ganska naturligt när min pappa (Bo Ekmark) också spelade center.
Hur hade pappa Bo Ekmark inflytande över positionsvalet menar du?
– När jag var liten var jag ganska lik honom i spelsätt. Det är väl där jag kom in på centerspåret. Han var center och då ville jag vara center. Han hade ett nummer på ryggen (12) och då ville jag ha det med.
Elliot Ekmark har med andra ord gått i sin pappas fotspår.
Bo Ekmark (föredetta Eriksson) spelade för LHC:s A-lag mellan 1990-1995. Under förra säsongen fick även sonen Elliot göra sina första framträdanden på SHL-nivå.
Elliot minns stunden när telefonen plötsligt ringde den tidiga morgonen i oktober förra året.
– Vi hade studiedag från skolan. Jag vaknade av att telefonen ringde där jag fick höra att jag skulle ner och träna med A-laget. Sen blev det klart att jag fick åka med upp till Skellefteå i säsongspremiären. Men planen var att jag inte skulle spela något, utan hänga med och se hur det var vilket var jättelärorikt.
Känslan efter telefonsamtalet?
– Jag trodde inte mina öron först. Det var ganska sjukt.
Elliot skulle få chansen igen, men den här gången skulle han även få göra debut på isen.
I bortamatchen mot Oskarshamn i mitten av oktober fick han en speltid på lite mer än sju minuter.
– Jag visste dagen innan match att jag skulle få spela där. Så var planen på grund av lite sjukdomar och skador i laget. Då hann man ladda lite mer. Men det var också en dröm som gick i uppfyllelse att få debutera i den klubben man spelat i hela livet. Det var surrealistiskt.
Vad är pusselbitarna för att du ska kunna acklimatisera dig till seniorhockeyn och i förlängningen SHL-spel?
– Det har med flera saker att göra. Att få speltid och ett förtroende är nyckelbitarna. Det kommer jag få mycket av i J 20-laget. Det viktigaste för mig just nu är att få spela mycket och känna att jag får ta ansvar. Sen blir man glad för varje minut man får i A-laget. Men första steget är att spela mycket och ta ansvar i J 20-laget. Jag har precis kommit tillbaka fullt från en knäskada jag åkte på i november, så jag förväntar mig inte att vara uppe med A-laget och träna så mycket än.
Elliot Ekmark har spelat i ungdomslandslaget sen han var 16 år. Ekmark har alltså visat upp sig på internationell nivå och i år är det hans årskull (02:or) som är med i NHL-draften.
Men Ekmark själv menar att han vet lika lite som alla andra när draften äger rum.
– Jag har fått lite dubbla budskap. Ett tag var de inne på att det skulle flyttas fram väldigt långt, typ september-oktober. Sen ett tag var det tal om innan NHL-säsongen återstartar i juni. Jag har egentligen lika lite koll som alla andra.
Hur mycket tänker du på draften?
– Det är alltid något man har i baktanken. Men man försöker frysa bort det. Det finns inte jättemycket man kan göra nu utan det är bara jobba hårt med försäsongen. Blir jag draftad vore det jättekul för det är ett stort mål och är en väldigt rolig upplevelse. Men det är inte hela världen om jag inte blir draftad, utan då är det bara jobba hårdare nästa år.
Vad har du för drömmar med ishockeyn?
– Det är alltid en dröm man haft att kunna leva på hockeyn. SHL är en väldigt bra liga så det är det stort mål. Men det största är såklart NHL.