– Det är mycket att se fram emot, säger 28-åringen till Corren när han ringer från bilen på väg till huset i Fort Lauderdale efter avslutad träning med Florida Panthers.
En Stanley cup-final?
Wow.
Två Stanley cup-finaler?
Oj, det händer inte många.
Tre Stanley cup-finaler – och dessutom i rad?
Lägg av. Det händer inte.
Jo, det händer visst.
Fråga Gustav Forsling.
– Att ha chansen att vinna pokalen igen är så klart sjukt häftigt. Det är inte många som får vara med om det här och man får försöka att njuta så mycket som möjligt. Jag är sjukt taggad, säger han.
Natten till torsdag svensk tid sprakar finalpartyt igång.
För andra året i rad gör Florida Panthers och Edmonton Oilers upp om en av idrottsvärldens mest mytomspunna pokaler.
Det kan gå hur som helst.
Minns ni i fjol?
Florida vann den sjunde och avgörande matchen och Gustav Forsling hyllades kungligt utanför Saab arena i Linköping.
– Det har varit skönt att få några dagar utan matcher för att återhämta sig lite. Känslan är ungefär som inför tidigare finaler. Vi känner att vi inte är klara än. Jag tänkte på det när vi vann konferensfinalen. Det var ingen som överdrivet glad utan vi vill ha mer.
– Häftigt att det blir samma lag som möts i final. Jag tror båda lärde sig en del förra året. Det blir säkert liknande matcher och vi vet att Edmonton är sjukt vasst med två av de bästa i världen (Connor McDavid och Leon Draisaitl) framåt. Det kommer att bli tufft, säger förre LHC-backen.
Det lär bli några byten mot McDavid för din del.
– Det blir det säkert. En utmaning. Men jag är redo.
Jämfört med förra året har Florida bland andra fått in stjärnbacken Seth Jones och rutinerade profilen Brad Marchand. Överhuvudtaget är det en av lagets styrkor, med flera spelare som kombinerar skicklighet med grisighet. Som Marchand. Som Mathew Tkachuk. Som Sam Bennett.
Gustav Forsling har samma roll som tidigare. Matchas mycket mot motståndarnas bästa. Men inte riktigt lika mycket på isen som tidigare.
– Jones har kommit in och spelat bra med (Niko) Mikkola. Vi är trygga med många backar och det är hur bra som helst. Det är så man vill ha det, säger östgöten.
Hur mår kroppen?
– Äh, det är som varje slutspel. Det är tufft med diverse skavanker. Men det känns okej. Det här är den bästa tiden på året när varje match och varje byte betyder så mycket.
Basketen är – även om Miami Heat rasade tidigt ur slutspelet även i år – fortfarande störst i soldränkta Florida, men hockeyintresset växer stadigt. Mellan Sunrise i sydöstra USA till Edmonton i västra Kanada är det 400 mil, vilket ger finalen ytterligare en dimension.
Inte nog med sex timmars flygresa, det är också två timmars tidsskillnad att ta hänsyn till.
– Vi är vana vid att resa och vet vad som väntar. Nu har vi inte en avgörande match sju hemma, men vi har spelat bra borta och gillar att börja där, säger Gustav Forsling.
För första gången i livet blir det ingen sommar i Sverige.
Men det finns en positiv förklaring till det också.
Hustru Daniella väntar parets andra barn i augusti och därför blir familjen kvar i USA i stället för att komma hem till huset vid Stora Rängen utanför Linköping.
– Det blir lite speciellt att missa svenska sommaren. Men inte så mycket att göra åt. Det finns ju en väldigt bra anledning.
Hur är pappalivet?
– Full fart, men härligt. Bo är 16 månader och springer omkring numera. Bland det första han fick var en hockeyklubba och nu är det en av hans favoritleksaker.
Sådan far, sådan son.