Backprofilen med det stora röda skägget var med när Linköpings HC tog sig till dubbla SM-finaler, stack till Nordamerika innan han kom hem och fick vara med om att vinna guld – med Färjestad.
Nu försöker han stötta lagkompisarna med vad han lärde sig då.
Niklas Persson, Andrew Gordon och Rhett Rakhshani är andra LHC-are som tidigare varit med och vunnit stora titlar i olika sammanhang.
Ladda om
Efter vändningen och 3–2-vinsten i Växjö i lördags berättade Jonas Junland för Corren vad slutspelet mer än något annat handlar om.
Att glömma, ladda om och inte bli för glad.
Han lutade sig mot väggen utanför omklädningsrummet och sa:
– Jag känner ingen glädje alls att vinna en match så här. Det är mer lite tillfredsställande för stunden. Nu vill jag bara åka hem och spela nästa match direkt. Det var bara en match på väg mot något mycket större. Du kan inte låta dig sväva i väg åt något håll, vare sig i förtvivlan eller glädje, för då blir det för långt till du är nollställd igen.
Lär man sig sånt?
– Ja, jag hade ingen koll på sånt när jag kom upp. Med erfarenhet från ett antal slutspel vet du vad som varit vägvinnande. Det är någonting som vi jobbar med inom laget också. Att lära de yngre vad de ska göra och tänka på.
Matchning
28-åringen matchades stenhårt, spelade nästan 26 minuter och kan räkna med mycket tid på isen i fortsättningen också.
Det gör han så gärna.
Efter slutspelet kan det bli VM och sedan väntar något eller några års spel i Schweiz där det snackas om att det redan är klart med Lausanne. Men först fortsätter slutspelsresan mot regerande mästarlaget med nästa stopp i Saab arena på måndagskvällen.
Jonas Junland sa:
– När jag var ung och kom upp i A-laget var det mer som att det var kul att bara vara med. Det var långa slutspel, vi gick till dubbla finaler, man var blåslagen och tyckte till slut nästan att det var skit samma om vi vinner eller förlorar. Bara man får vara ledig snart.
– Nu har jag större förståelse och vet att det kommer att göra ont. Man har lärt sig att älska smärtan på ett annat sätt och vill bara mer och mer och mer. Dagarna mellan matcherna...jag har en bebis hemma, men jag är inte pappa. Jag ligger mest och gör ingenting. Det är frun som är både mamma och pappa. Det här är allt just nu. Det finns inget annat i världen. Nu är det hockey. Det andra tar vi sen. Det måste vara så. Annars orkar du inte hela vägen.
Anspänning
Hur mycket roligare nu än att spela borta i Örnsköldsvik i omgång 36?
– Det krävs ingenting för att komma igång under den här tiden av året. Anspänningen är hög hela tiden. Det är häftigt. Du kan sova hela förmiddagen och hela bussresan och ändå vara på tårna från start. Det är de här matcherna som du älskar.
– Jag menar, i oktober och november när du har Luleå eller Modo borta, så måste du ta mig fan göra allt rätt under hela dagen för att vara i full gång när matchen börjar. Det är den stora skillnaden. Här får du allt gratis och det gäller att ta vara på det på bästa sätt.
Ni har bra läge i den här serien nu.
– Absolut och vi kan bära med oss sättet som vi vänder och vinner på. Men Växjö har fortfarande chansen att komma först till fyra. Vi hade också 2–0 mot HV i en av de där finalerna för några år sedan. Det om något visar att det gäller att inte glädjas för mycket, sa Jonas Junland med bestämd min.