– Det är det man har i huvudet. Jag kan inte säga att det blir som en press, utan mer som en extra motivation. Man kan aldrig luta sig tillbaka och vara nöjd, säger han till Corren inför tisdagens hemmamöte med Davos i CHL-hockeyn.
Det kan knappast ha undgått att det varit en LHC-höst som varit ungefär lika ojämn som vädret. Vilmos Gallo hör till undantagen som genomgående spelat på sin högsta nivå.
– Det har väl gått ganska bra, även om jag skulle gärna vilja göra några mer poäng också. Men det hårda jobbet kommer alltid först.
LHC har 7–4 med sig från första sextondelsfinalen mot schweiziska topplaget Davos – efter två mål av ovannämnde Gallo på förre grannen och gamle LHC-kompisen Joren van Pottelberghe.
– Jag hoppas att Joren står nu igen, säger han.
Jaså.
– Ja, vi var hemma hos honom före matchen senast och då sa han att "jag struntar i om vi förlorar med 10–1, bara inte du gör några mål". Sedan tog det visst bara 29 sekunder. Haha.
Så vad sa han efteråt?
– Då ville han inte prata alls. Jag kan inte förstå varför.
Ungerske talangen flyttade till Flemingsberg i Stockholm som 13-åring för att utvecklas mer och hamnade för några år sedan i Linköping. Framtiden finns i Sverige och sedan i somras har han dubbelt medborgarskap.
Hockeymässigt har han under hösten hittat rätt i kedjan med Niklas Persson och Emil Sylvegård.
– Perfekt att spela med så rutinerade killar. De hjälper mig mycket. Jag tycker att vi hittat kemin ganska snabbt, säger Vilmos Gallo.