– Hur lång tid det tar? Jag vet ärligt talat inte. Det blir bättre och bättre nästan varje dag, men det är inte nära än om jag säger så.
Vi träffar honom efter att han avverkat ännu ett ensamt träningspass i gymmet. Han är, som alltid, på gott humör men erkänner samtidigt att det sliter på humöret att inte få vara på isen nu när allt ska avgöras.
– Det är tråkigt att inte vara med och spela, det är skit så klart.
– Nu kör jag rehab för att hålla mig i form och vara beredd ifall grabbarna tar säsongen vidare.
Hur tränar du?
– Bland annat cykel och styrketräning i den mån det går. Rätt tråkig träning om jag ska vara helt ärlig. Det är ett mentalt test varje dag, inte lika enkelt som att gå ut och spela slutspelsmatcher, säger han och pressar fram ett leende.
– Det här var givetvis inte vad jag hade räknat med och hoppats på, men det är bara att försöka vara positiv och peppa grabbarna.
Hur är det under matcherna, var följer du dem?
– Senaste matchen här hemma var jag på läktaren tillsammans med mina barn. Den stora är rätt vild av sig så hon kräver en hel del passning, vilket på ett sätt är tur för då behöver man inte tänka så mycket.
– Matchen innan satt jag i omklädningsrummet och kollade på tv, jag tycker det är bättre än att vara i hallen faktiskt. Jag blir fruktansvärt nervös under matcherna och det känns lite lugnare när jag inte är inne i arenan.
I kväll är det ny match, på bortaplan och seger är ett måste för LHC om säsongen ska leva vidare till en sjunde och avgörande match hemma i Saab Arena på torsdag kväll.
– Chanserna är goda, absolut. När vi väl gasar och bestämmer oss tycker jag att vi är klart bäst, sen är de väldigt farliga och giftiga i sina spelvändningar och det gäller att vi är noggranna med pucken över hela isen för att ha koll på det.