Efter runt 10-15 omgångar brukar ett mönster visa sig i SHL-ishockeyn. Det är också runt den här tiden jag som sportjournalist har satt en gräns där kritiska frågor bör ställas och personer på ledande positioner ska ställas till svars ifall saker och ting inte fungerat.
Nu är vi där.
Linköping HC har spelat 12 matcher och kommit till den veckan som jag ser som en stor brytpunkt för vart de är på väg. Nio poäng av nio möjliga den här veckan skulle innebära att laget helt plötsligt kan börja titta lite uppåt. Nu är tre poäng av nio inkasserade. Men i läget som råder skulle dessa tre knappt vara någonting värda om LHC tappar allt på nytt mot framför allt Leksand men även mot Luleå. För det är just ojämnheten och de otroligt djupa dalarna som blivit kännetecknet för den här säsongsinledningen.
Coronasmittan i laget är såklart en faktor som påverkat. Konstigt vore det väl annars. Men samtidigt har man sett lag som gått igenom betydligt större prövningar och lyckats hamna i toppen av tabellen ändå. Bortförklaringarna får inte bli någon sanning för vinnare hittar alltid en väg till sin seger ändå. Men dit har inte LHC kommit mentalt.
Den här berg- och dalbanan som SHL-laget befinner sig i har haft många djupa dalar men för få höjder. Problemet är att när laget väl lyckats hitta till någon kortvarig framgång både i matcherna genom mål och i det större perspektivet med vunna matcher – kommer fallet för snabbt. Framgångarna firas kanske lite för mycket och så fort LHC får en gnutta segerkänsla slappnar man av och glömmer bort att det hårda jobbet måste ske – varje dag, varje vecka. På samma sätt kan man inte få panik så fort det går emot. Min känsla är att även supportrarna har ett finger med i spelet. Det räcker med tre förlorade matcher så är allting katastrof och alla borde bytas ut. Jag tror inte den paniken finns på samma sätt hos supportrar som följer ett lag som har ett större lugn i sig.
"Man märker att det är en lite mer avslappnad omgivning här. När det går tungt finns det ändå ett annat lugn för vi vet att kapaciteten finns där. Man sitter lite lugnare i båten och stressar inte upp sig på samma sätt", sa Olle Lycksell om skillnaden mellan LHC och Färjestad efter flytten till Karlstad.
Det där citatet tror jag det ligger mycket i. Hela den här staden skulle behöva ta ett djupt andetag.