Med fem poäng mellan Växjö och Linköping HC inför matchen, och där de förstnämnda ligger på den sista slutspelsmatchen, var det en viktig match för de båda lagen.
– Matchen var viktigt och vi är vana att spela sådana matcher. Jag tror inte det betydde något eller att det var någon större skillnad på grund av det, säger Jonas Holös om att kliva in i "sexpoängsmatchen".
Dock var det Växjö som hade greppet om den större delen av matchbilden – men utan någon vidare effektivitet vid sina målchanser.
– Jag tycker vi kommer ut rätt bra men tyvärr släpper vi in ett mål tidigt som får hål på matchen lite. Vi krigar på men det räckte inte till. Jag trodde vi skulle komma tillbaka efter 1–2 i baken, säger Holös och suckar.
Det kändes som ni tappade matchen i andra perioden och inte kom upp i nivå igen till tredje.
– Ja, i andra blev vi lite utspridda och hamnade långt ifrån varandra. Vi supportade inte varandra som vi borde göra, och då blir det svårt att spela. I tredje försökte vi bara pusha. Men det räckte inte.
I andra perioden kom Växjös matchavgörande mål. Hemmalagets Erik Josefsson spelade sig fri mot Jonas Gustavsson med Holös hack i häl. Vid skottläget hamnade LHC-backens armar i midjan på forwarden – och domaren dömde straff. Den satte sedan LHC-bekantingen Fredrik Karlström.
– Han lägger sig på min arm och då blir det som en reaktion att den andra armen kommer runt. Jag tycker den är billig om jag ska vara helt ärlig. Jag får se den på video senare så kanske jag ändrar åsikt. Allt händer så snabbt där ute så man är aldrig helt hundra på om man har rätt eller fel. Men just där kändes den billig, säger Holös.
Du såg frustrerar ut i alla fall.
– Ja, jag var riktigt frustrerad. Jag tyckte det var billigt men förstår samtidigt hur domaren ser det. Jag ser situationen på jumbotronen och känner ändå att han lägger sig.
Sen blev det avgörande också.
– Ja, det är ju tråkigt att det blir så. Det kan man inte göra något åt nu utan det är bara att ta nya tag på tisdag.
Förrutom att han var inblandad i att 1–2-målet uppkom var han en av spelarna som slet och jobbade på isen med 21:17 minuters istid.
– Kroppen känns bra och det känns bättre när man spelar mycket. Då slipper man sitta på bänken och tänka på allt som har hänt utan man bara går ut och agerar och gör det man har lärt sig från grunden.