SHL-tabellen har sällan varit någon munter läsning för Linköping HC så här års.
2021: sex poäng. 2020: sex poäng. 2019: fem poäng.
Nu, 2022, efter åtta matcher spelade:
Tretton poäng.
För första gången sedan januari 2019 över det översta slutspelsstrecket.
– Jag tycker att vi är på ett hyfsat bra ställe. Samtidigt betyder det ingenting om vi förlorar fem raka. Då är vi plötsligt på ett helt annat ställe igen, säger Jonas Junland inför hemmamötet med Växjö.
För LHC är höststarten den bästa sedan 2018, då det till och med var serieledning ett tag. Å andra sidan sjönk laget då som ett sänke och var sämst i serien under andra halvan.
Så det kan förändras.
Snabbt.
– Varken ni eller Sverigemedia var sena med att skriva att vi var urusla när vi förlorade tre raka och hela försäsongen. Det jag känner mest av allt nu är arbetsro och ett lugn på bänken när det bär emot. Tidigare har jag känt att många vill och kämpar för mycket...och så studsar det ännu mer fel och blir ännu mer stressat.
– På slutet har vi lyckats hänga oss kvar i matcherna. Det gjorde vi ofta i fjol också, men hittade sätt att förlora. Nu känns det lugnare. Har du lärt dig att vinna sitter det i och det är en bra start. För ett år sedan hade vi inte vunnit i Jönköping, säger Jonas Junland.
Han återkommer till några ord när han ska förklara.
Lugn. Självförtroende. Acceptans. Rollfördelning.
– Självförtroende får du bara av vinster, men den här gången har vi hela tiden sagt att vi ska göra det här. Oavsett vad det innebär. Det har bidragit till ett större lugn och en bättre balans. Det har gjort mig glad, säger Junland.
Han funderar ett ögonblick innan han fortsätter:
– I år tycker jag att det känns att det är prio att LHC ska vinna. Finns inget specifikt, men kanske att det ibland har varit lite viktigare med egna poäng eller vad man gör själv. Jag är stolt över många som har kommit in och gjort jobbet för att vi ska vinna. Alla var inte nöjda med insatsen mot HV, men alla var glada att vi vann. Det säger mycket om en grupp.
Och så är det inte alltid?
– Så är det definitivt inte alltid. Framförallt inte de senaste åren. Hockey har blivit mycket mer av en individuell sport. Alla har drömmar, alla ser NHL och det är mycket tydligare vart man ska. När jag kom upp var det kanske tre som drömde om NHL. Nu är det hundra procent. Det är en annan värld, säger Jonas Junland.