"Jag blev tagen av polisen för det jag hade på mig. Det var typ första gången jag använde droger och sen dess tänkte jag bara. Skitsamma. Jag körde på", säger Felix Marn Rosén om hur allting bara blev värre och värre.
– Det var under pandemin som drogerna blev ett missbruk. Vissa gånger var det lättare att beställa droger via Snapchat än det var att gå ner till Ica och köpa ett paket mjölk. Det är helt sjukt när jag tänker efter, säger Linköpingskillen Felix Marn Rosén.
Det är en synnerligen blåsig vårdag i Linköping. Stångåns vatten krusas av starka vindar och mitt i allt paddlar en ensam kanotist sin första tur för året. Felix Marn Rosén insuper vårbrisarna.
– Vet du. Jag fick adhd diagnostiserad för bara några månader sen. Det förklarade liksom en hel del varför jag har varit som jag varit. I ishallen men också utanför, säger 27-åringen som ser ut att njuta av livet.
Annat var det för bara ett par år sen.
– Jag tog min första drog på någon fest i Australien. Där och då, som 21-åring, tänkte jag inte att det var något farligt. Men sen så går det så sjukt fort.
För bara något år senare började Felix droganvändning bli mer och mer av ett allvarligt missbruk.
– Jag hade en flickvän då som det tog slut med. Jag minns att jag blev riktigt nere och en av mina vänner tyckte väl det var läge att testa droger då. Några veckor senare togs jag av polisen och blev också dömd för det jag hade på mig. Det blev på något vis droppen och sen sket jag i det och körde på hårt med drogerna.
Felix berättar att det sällan gick längre än en vecka mellan gångerna han tog en drog och ofta var det flera gånger per helg. Det i kombination med en allt sämre självkänsla gjorde att allting blev än mörkare.
– Jag har försökt ta mitt liv. Det är skitläskigt att tänka men så är det. Det var det djupaste mörkret, säger Felix.
Hur mycket skrämde sådana tankar dig?
– Jättemycket. Jag tyckte också att drogerna tog bort de tankarna, vilket är helt fel, så det blev min egen medicin för att råda bot på det. Det är skitdumt förstås men så fungerade jag. Jag var livrädd för självmordstankarna, men de fanns där och jag trodde att drogerna tog bort dem.
"Jag hade ett väldigt starkt självförtroende tills jag var 15 år. Det hängde på att jag var bra i hockey. När andra började kom ikapp så bara small det till. Sen gick det utför. När jag fyllde 25 var det totalkört i botten", säger Felix.
Något år senare träffade Felix sin nuvarande sambo. En relation som blev Felix räddning på många sätt.
– Hon satte hårt mot hårt. För det första så tolererade hon inte att jag ska sitta och hålla på punda hemma. Hon har ju ett framtidstänk. Hon blev också något jag verkligen kunde förlora om jag fortsatte som jag gjorde.
Med hjälp av sambon tog Felix kontakt med missbruksvård och en lång resa mot en drogfri vardag började.
– Det är väl två återfall jag haft under vår relation. Hon förstår problematiken med att det kan hända, men också att jag verkligen vill komma ifrån det här, säger Felix.
Nu har det gått något år sen Felix blev drogfri. Kampen för att stå emot finns fortfarande där, den kommer alltid att finnas där.
– Jag har accepterat att det kommer gå i vågor, men nu har jag så många barriärer som sätter stopp för det. Vänner och familj vet vad jag har varit med om. Så fort jag ska ut någonstans eller så finns det alltid någon som har koll. Det känns viktigt.
Felix Marn Rosén i tröjan med nummer 48 deppar efter J18-lagets finalförlust.
Ett par hockeygrabbar cyklar över ån. Det är ett drygt decennium sen Felix var en av dem. Nu vill Felix istället hjälpa unga hockeytalanger att förstå hur farligt det kan vara att fastna i ett missbruk. Han gör det genom att åka ut till klubbar och prata om sin resa in i missbruket.
– Det var när jag hörde om hur spelare i Vita Hästen använde droger i omklädningsrummet som jag verkligen kände att jag ville göra något. Det är samma drog (Kristall) som jag själv höll på med och den är ju livsfarlig.
Drog- och alkoholförbud är högst närvarande inom hockeyn. Men det räcker inte alltid.
– I LHC fick vi ju inte dricka alkohol. Det är ju bra, men där och då tyckte jag det var ett skämt. Jag åkte fast någon gång för det och var nära att bli avstängd från laget. Jag var en riktigt dryg och kaxig typ som femtonåring. Nu har jag sagt förlåt till många av mina gamla lagkompisar för hur jag betedde mig.
Genrebild. Drogen kristall var den som Felix missbrukade mest.
– Jag var nästan otäckt impulsiv och ville alltid vara värst. Även med festandet. Det påverkade också en del att det blev som det blev, säger Felix.
Han fortsätter.
– Sen har det blivit sjukt normaliserat. När jag började med drogerna så skämdes man för att man hade det. Nu är det mer att man frågar; "Vill du testa?". Det är helt stört.
Vad säger du till LHC-talangerna när du pratar om droger för dem?
– Jag vill berätta min historia. Visa hur jäkla illa det kan gå. Jag var väldigt talangfull och duktig men sen gick det blixtsnabbt tills jag satt hemma i soffan och tog droger. Det är så extremt viktigt att kunna säga nej.