På förbundets årsmöte i mitten av juni bestämdes om ett nytt gemensamt licenskrav för föreningar från SHL ner till hockeyettan. Det har inte alls varit ett okontroversiellt beslut utan mötts av en hel del kritik, inte minst från mindre allsvenska klubbar.
Konkret innebär att det från och med 2022 krävs tio miljoner kronor i eget kapital för att spela i SHL i stället för fyra, fyra miljoner för spel i allsvenskan i stället för en, och en halv miljon för spel i tredjedivisionen.
Anders Mäki invänder inte mot kraven i sig, men hävdar att det finns ett bekymmer med att hitta ett fungerande sätt för att rättvist kontrollera klubbarnas ekonomi. Som det är nu används enbart det egna kapitalet som mätinstrument.
– Det är svårt att hitta rätt mätvärde. Det finns inget riktigt bra. Det egna kapitalet säger en hel del, men inte hela sanningen, säger Mäki och nämner det kanske mest tydliga exemplet.
– Om en klubb äger sin arena har den direkt minst 25 miljoner i eget kapital. Men det är inget som du kan sälja för att ha råd att betala dina räkningar.
För exempelvis LHC är det det nya idrottsaktiebolaget, där elitverksamheten ryms, som just nu äger spelrätten i SHL. Från och med kommande säsong är det dock det egna kapitalet i koncernen som avgör om du får vara med eller inte.