Ni med osedvanligt gott hockeyminne kanske kommer ihåg vad som hände där i Malmö för snart åtta år sedan? Sverige hade ett kanonlag med spelare som Alexander Wennberg, Andreas Johnson och André Burakovsky och tog sig hela vägen till final – men föll efter förlängning mot Finland.
Plötsligt var allt över.
Jesper Pettersson satt på läktaren och förbannade sitt öde.
– Det var riktigt tungt, minns jag. Som spelare vill du vara med och hjälpa till och det fick jag inte, säger LHC-profilen.
Han gjorde en stark insats som defensiv back och var inte på isen på ett enda baklängesmål i spel fem mot fem – på hela turneringen. Men något spel i finalen blev det alltså inte. Efter ett slagsmål i semifinalen mot Ryssland stängdes han av och missade sista chansen att få spela om medaljer i JVM.
– Så här efteråt förstår man verkligen vilken känslomässig resa det var att få vara med på. Det var superkul och en häftig upplevelse. Bara tråkigt att det slutade som det gjorde.
– Men att få spela VM på hemmaplan och med många kompisar som man lärt känna under landslagstiden. Det var stort. Efter det stack vissa iväg till USA, vissa blev kvar i Sverige…det var lite som sista resan med gänget. Nästa steg är ju Tre Kronor, säger Jesper Pettersson.
Bänkar du dig framför teven nu efter jul?
– Det har blivit lite mindre med åren, det får man erkänna. Men det är mycket gasa och kul hockey att titta på. Så fram emot slutspelet kikar man nog in lite. Nu är sonen snäll mot oss, men skulle han vakna har jag inga problem att titta med honom. Haha.