Sista matchen före seriestart slutade med förlust för Linköpings HC.
Det blev 1–2 mot Djurgården inför oväntat svaga 1 424 åskådare i Stångebrohallen och Garrett Roe hade knappt hunnit få av sig skridskoskydden förrän han längtade till det som väntar i Luleå på lördag.
SHL-premiär.
Äntligen.
– Det känns som vi tagit steg framåt för varje match under sommaren, även om det så klart fortfarande finns saker som vi måste städa bort och annat som vi behöver göra bättre.
– Men jag lovar att alla härinne är redo för lördag. Det har varit en lång försäsong och jag kan knappt vänta på att det ska börja, sa Roe.
Ingen kan säga att 28-åringen fick något gratis under första säsongen i LHC-tröja nummer elva.
Det var skador till höger och vänster och uppe och nere – men trots det blev det i snitt en poäng per match på 41 omgångar i grundserien.
Slutspelet blev inte lika framgångsrikt vare sig för honom eller för laget.
Den gången.
– Nu har jag en säsong bakom mig och vet mer vad som väntar. Jag vet hur tufft det är i den här ligan och vet vad som krävs för att lyckas, sa Garrett Roe.
Hans kedja med Andrew Gordon och Jakob Lilja har visat stigande form under försäsongen och var klart vassast av LHC-formationerna på tisdagen. Det skapades gott om chanser, men fler mål än den puck som Roe själv satte i nättaket i numerärt överläge blev det inte.
Han sa:
– Stundtals såg det bra ut, men vi behöver ha mer trafik på mål. Vi har många skickliga kilalr och då kan det bli så att vi för ofta håller till på utsidan. Vi måste in där det kan göra ont och där det är smutsigt. Men det är inte svårt att fixa. Det handlar mest om attityd.
Vad säger du om er kedja?
– Det blir bättre och bättre. Det är ett annorlunda spel med Lilja än med Rhett (Rakhshani), men det kommer att bli bra det här också.
LHC hade 1–0 efter drygt halva matchen, men kvitteringen kom ganska snabbt och sedan avgjorde Jonathan Davidsson med en styrning i mitten av tredje perioden. LHC sköt 43 skott på mål, men var alltför uddlöst och kom inte tillräckligt ofta in på de riktigt farliga ytorna.
– Mycket som var bra, men vi saknade lite attityd och beslutsamhet, sa Dan Tangnes, tränaren.
Av olika anledningar saknades tunga kvartetten Gustav Forsling, Niklas Persson, Ken Andre Olimb och Broc Little, vilket förstås påverkade slagkraften. Om inget oförutsett inträffar ska dock både Persson och Little vara tillbaka till SHL-premiären på lördag. I synnerhet den sistnämndes målfarlighet och förmåga att bryta mönster saknades mycket.