– Jättekul att spela och sen vann vi ju också. Men du kan aldrig stå här i mitten av augusti och känna dig nöjd. Då är du nog illa ute, sa LHC-målvakten efter 4–3-vinsten mot Färjestad i Filipstad.
Sedan stora genombrottet och SM-guldet med just Färjestad 2009 har han uteslutande spelat i Nordamerika och totalt gjort närmare 200 NHL-matcher för Toronto, Detroit, Boston och senast i Edmonton.
Nu väntar LHC – och en större roll.
Så är det tänkt.
Och av debuten att döma talar mycket för att det kan bli just så.
LHC var mer effektivt, vände 0–2 till 4–2 efter bland annat två mål av Mathis Olimb – men utan ett antal vassa parader av Jonas Gustavsson hade det inte blivit seger. Målvakten såg trygg, stabil och vaken ut.
– Det är alltid svårt att veta vad du kan förvänta dig av första matchen, men i stort kändes det bra. Det är alltid en process att få samspelet att fungera fullt ut. Det kommer garanterat att bli ett och annat missförstånd under försäsongen, men bättre att det händer nu än sen.
– Man kan väl säga att det var första steget på en mycket lång resa. Sista året när vi vann med Färjestad var bland det absolut roligaste jag upplevt. Jag vill ha chansen att få vara med om det igen, sa han..
Ja, efter åtta säsonger i Nordamerika har stjärnmålvakten vänt hem till Sverige för att leda LHC på vägen mot att vara som allra bäst i mars och april nästa år. SHL har förmodligen aldrig haft en lika stark målvaktsuppsättning som den här säsongen med exempelvis Gustavsson och Vikctor Fasth (Växjö) tillbaka i svensk hockey.
– Det är alltid lite rostigt så här i början. Du kan träna hur bra som helst, men det är ändå annorlunda när det blir match. Jag tyckte ändå inte det kändes som ett så stort steg från de mindre rinkarna därborta, sa målvakten.
Inga problem med motivationen att spela i en liten (i och för sig fullsatt, 1 137 åskådare) hall i de värmländska skogarna?
– Nej då. Det är alltid kul att spela och jag tror att det kan vara bra att sprida hockeyn utanför de större städerna. När väl pucken är släppt tänker du inte på det.
Färjestad var snäppet vassare i två perioder och skaffade sig också 2–0 när Dick Axelsson satte pucken förbi sin gamle lagkompis. LHC hittade resultatmässigt tillbaka in i matchen efter Sebastian Karlssons snabba reducering och vände sedan efter två mål av Mathis Olimb och ett av pigge Jakob Lilja. Förre LHC-aren Niklas Fogström reducerade i slutet, men mer än så blev det inte.
– Typisk match så här års. Vi blandade och gav. Det märktes att vi är nedtränade och det såg tröttkört och långsamt ut i framförallt andra perioden. Men starkt att ta oss ur det och avsluta bättre, sa Dan Tangnes, tränaren.