Forwarden Brooke Stacey har haft kontakt med LHC tidigare och diskuterat om en eventuell flytt till Linköping. Men det är ingenting som blivit av – förrän nu.
– Jag var inte sugen på att komma till Europa i ett helt år, för jag ville inte fortsätta spela hockey just då. Men sedan hörde Kim (Martin Hasson) av sig, två veckor innan jag kom hit, och erbjöd mig att få spela här. Jag sa att jag skulle tänka på det i två dagar och sedan bestämde jag mig, säger Stacey och ler.
Varför ville du sluta med ishockeyn?
– Jag var trött på det. Jag hade det tufft under mina fyra år med hockeyn i college. Jag kände att jag inte orkade mer och behövde en paus. Det är en helt annan sak här då atmosfären är mycket bättre. Det var så mycket press från mina tränare under college att det inte var roligt längre. Här är det seriöst och vi vill såklart vinna men det är inte så att du hamnar i knipa om du inte presterar. Där var du istället rädd för att göra misstag. Här får man ha kul samtidigt som man jobbar hårt, förklarar Stacey.
Hon slutade helt att spela hockey efter college men insåg snabbt att hon också saknade det. Nu är hon alltså tillbaka och har spelat två matcher med LHC där hon också gjort ett mål.
– Det är ett bra tempo här och framför allt var Luleå riktigt bra. Jag känner mig inte 100 procent än, så det var svårt att spela mot dem eftersom de var så snabba. Men jag är uppspelt över hur de kommande matcherna kommer att se ut för jag har inte mött Djurgården innan. Jag tror att jag kommer vara lite skarpare i mitt spel nu efter att ha spelat två matcher, säger hon.
Det blir en speciell situation för nyförvärvet. Efter endast två SDHL-matcher ska hon hoppa direkt in i kvartsfinalen mot Djurgården i en serie i bäst av fem.
– Jag har inte förstått det riktigt än, men eftersom det är fem matcher är det inte lika nervöst. Det hade varit värre om det bara var en match för då har du ingen möjlighet att anpassa ditt spel till laget. Jag är framför allt spänd över att få spela en hemmamatch. Jag har inte spelat här än.
Det är en större rink också. Är det något du märkt av?
– Ja, jag har märkt av det först och främst i defensiv zon eftersom jag blev riktigt trött på grund av att man får åka mycket skridskor, säger hon och skrattar högt.
– Jag är van att spela center hemma vilket såklart är lite annorlunda än att vara på kanten. Jag måste även anpassa mig till det.
Vad är dina styrkor som du kan tillföra?
– Min snabbhet, utan tvekan. Jag är väldigt hårt arbetande i forecheck och backcheck. Jag är mer av en "grinder" på isen men kan också få in lite puckar. Jag är lite både och, säger Stacey.
Som det ser ut nu kommer hon inte att förlänga sitt kontrakt till nästa säsong. Hennes flygbiljett hem är bokad i mars och får hon spekulera själv lär hon spela i sin hemstad eller kanske i något lag i NWHL nästa säsong. Hon har dock inte bestämt sig helt utan lever i stunden hos LHC.
– Jag lär spela där jag vill bo. Men jag vet inte riktigt än, säger hon.
Innan det beslutet är taget har hon tid på sig att upptäcka Linköping.
– Jag har inte varit ute i stan så mycket. Jag har gått runt lite i stadskärnan och det är väldigt fint. Min mamma kommer ner och vi ska utforska staden lite mer tillsammans. Förhoppningsvis åker vi till Stockholm och kollar in huvudstaden med. Av vad jag har sett hittills tycker jag om det. Min hemstad är rätt stor och äcklig, säger Brooke Stacey och skrattar när hon tänker på Montreal med runt fyra miljoner invånare, storstadsområdet inkluderat.