Klas Östman
Scen 1, mars 2023:
En knapp vecka efter att säsongen ännu en gång tagit slut i förtid kallar Linköping HC till sponsorträff.
– Efter två säsonger utan slutspel var jag inte helt säker på att jag skulle ha jobbet kvar. Jag står här och skäms lite. Det gör ont, säger Klas Östman.
Scen 2, september 2023:
Upptaktsträffen inför seriestart börjar med att LHC tippas åka ur och att Klas Östman blir första tränare att få sparken.
– Det första jag gjorde var att boka en Karibienkryssning till november. Vi får helt enkelt bevisa att de har fel, säger han.
Scen 3, januari 2024:
Fyra månader senare sitter Klas Östman i en blå snurrfåtölj i nya tränarrummet. Kritiken har tystnat och LHC har just firat nyår som fyra i SHL.
– Hur det känns på nya året? Tja, ungefär som förra året, säger han och skrattar.
Det är en vinterdag i januari som möjligen en meteorolog i karriären kan uppskatta. Det snöar, det blåser och sex minusgrader känns åtminstone det dubbla. Klas Östman tar en klunk av kaffet som materialförvaltaren Ulf Söderström ställt på bordet och säger:
– Klart att det är en skillnad att sitta här som fyra i SHL, men samtidigt är jag smärtsamt medveten om att det är en färskvara. Men vi har gjort bra saker och nu gäller att fortsätta och utveckla det ett snäpp till. Det kommer att behövas.
Hur säker är du på slutspel?
– Inte alls.
Är det så?
– Det är så jämnt. Vi hade bra läge i fjol också, men sumpade det. Vi får allt veta var vi kommer ifrån.
Klas Östman intervjuas i Saab arena.
Han har vid åtskilliga tillfällen under hösten gjort tydligt att han inte vill prata om det som varit.
Men han säger:
– Känslan i våras var att ”fan, vi kan göra saker och ting bättre”. Det är roligt när folk tror att det ska gå åt helvete och så går det rätt bra. Det var inte så att jag övervägde att säga upp mig själv när Tomas Ros (på Aftonbladet) tippade att jag skulle få sparken först. Det är inte den jag oftast brukar vända mig till för att få råd.
– Mest tyckte jag nog att han spelade oss rätt i händerna. Ju mindre folk trodde på oss, desto mer bränsle blev det. För mig också.
Men du var själv osäker på om du skulle få vara kvar.
– Jag vet hur länge mina företrädare suttit på den här posten så den tanken slog mig. Absolut. Jag hade inte blivit jätteförvånad om jag fått lämna, men glad att föreningen valde att fortsätta utan att byta ut allt folk.
På vilket sätt är du en bättre tränare nu?
– Jag har samma värderingar, men tror att jag synkar bättre med den grupp vi har. Vi har rett ut vad spelarna behöver hjälp med och var de behöver ta eget ansvar. Alla har samma bild av vad vi vill. Sen har jag fantastiska kollegor. Ju mer vi jobbar ihop, desto bättre blir vi.
44-åringen har gjort åtta säsonger som assisterande tränare på högsta nivå. I Frölunda, LHC och schweiziska Zug.
Nu är han inne på år nummer tre som huvudtränare.
– Jag är lyckligt lottad att vi kan vara hemma i Linköping. Samtidigt är jag glad över att barnen är ganska små och inte förstår allting vad andra tycker och tänker.
– Det är ett speciellt yrke och vi får se vad som händer när LHC sparkar ut mig på gatan. Om man ska dra iväg eller hitta något annat. Jag måste inte vara huvudtränare utan kan tänka mig andra saker. Viktigast är att jobba med folk som tänker ungefär likadant, som man trivs med och att det finns en framtidstro.
Är du lättare att leva med och en bättre farsa när det gå bra?
– Det hoppas jag verkligen inte. Jag är nog rätt bra på att koppla bort det. Åker du härifrån och ska vara med din familj har du en skyldighet att lägga det åt sidan. Jag sover inte sämre för att vi vinner eller förlorar utan för att mina barn vaknar tidigare på morgnarna, säger Klas Östman och skrattar.
Klas Östman
Trots succén känner han att det finns saker att göra bättre. Det är en ständig balansgång för att hitta rätt.
– Vi vill inte vara bäst på att försvara i ligan, för då kommer vi inte att ha den offensiv som vi har nu. Alla är överens och köper sina roller även om de allra flesta innerst inne vill göra mer glamorösa saker.
– Det är häftigt med en sån som Lance Bouma som kommer in, har mest erfarenhet av alla, har tjänat mest pengar av alla, tar en roll i fjärdekedjan och gör det med ett leende på läpparna. Christoffer Ehn spelar i landslaget och tar en roll som ingen av de andra centrarna vill ha. Det betyder jävligt mycket.
Hur når man dit?
– Genom att få alla att känna att det de gör är viktigt. Det är lika viktigt att Ehn gör sitt jobb som att Ty Rattie gör sitt.