Det blev sex raka matcher med poäng för Linköping HC i SHL-hockeyn.
Det blev inte sju.
Om förra veckan var med beröm godkänd med dubbla vinster var den här underkänd. Förlust efter straffar mot Leksand – och så nu 2–4 mot bottenkonkurrenten Timrå i Saab arena. Inför 7 382 åskådare var det ett rejält bakslag efter den senaste tidens starka insatser. Storpubliken jublade över hyllningen av Sebastian Karlsson före nedsläpp, men hade inte mycket annat att glädjas över.
Om ens något.
Klas Östman suckade och sa:
– När vi väl hamnat i underläge och inte fick till det så tappade vi huvudet och konceptet. Jag tyckte inte om vår attityd och inställning och var inte där vi brukar vara. Det är första gången i år som jag känner så. Jag är väldigt besviken. En riktig plump.
– Vi var inte förberedda på att tävla och kampa på det sätt som behövs för att vinna hockeymatcher i SHL. Det får jag ta på mig. Jag är ytterst ansvarig för det. Vi får fundera. Vi har några matcher kvar innan vi ska fira jul, men om det ser ut så här så kommer vi inte att ta några poäng, sa LHC-tränaren.
Höjde du rösten i omklädningsrummet?
– Nja, det vet jag inte. Inte så att jag skrek och skällde, men jag var väldigt tydlig med vad jag tyckte och att det inte var bra nog. Det var många spelare som höjde rösten också.
LHC dominerade klart till en början, sköt mycket mot Jakob Johansson som storspelade mot sin förra klubb och i stället var det gästerna som tog ledningen genom Robin Hanzl. Patrick Russell kvitterade turligt i första perioden där LHC hade stort övertag men alldeles för sällan skickade pucken på mål.
I den andra var det inte mycket som blev rätt. Timrå tog över allt mer och 1–1 blev 1–3.
Bättring i tredje perioden?
Nja, innan den sista pushen och Henrik Törnqvists styrning till 2–3 med drygt två minuter kvar hände inte särskilt mycket framåt. Hoppet tändes, men släcktes definitivt när Joey Laleggia strax senare skickade in ett fjärde bortamål i tom bur.
– Vi var tröga från start. Även om vi hade mycket puckinnehav och fick fast Timrå i deras zon så var det för bekvämt. För mycket på utsidan, vi tog inte de lägen som dök upp utan letade efter något finare och bättre. Kanske i kombination med att Timrå försvarade sig bra också, sa Klas Östman besviket.