3–1 i första åttondelsfinalen mot HV 71 var en drömstart för Linköpings HC i SM-slutspelet.
Hur långt det blir är det ingen som vet.
Att det blir det sista i karriären för Niklas Persson?
Det vet vi.
– Kan vi få ihop det här, hålla i det under längre period och dessutom vara skadefria så kan det sluta hur som helst. Det har jag sagt hela tiden och det står jag fortfarande för. Det gäller att njuta av stunden med man får. Slutspel i sig är roligt och att få möta HV gör det bara ännu roligare.
Nu när du vet att det blir det sista du gör i LHC – njuter du ännu mer då?
– Äh, jag vet inte. Man hoppas ju det…jag tycker nästan alltid att det är jävligt kul med hockey, så det är svårt att jämföra med tidigare år. Men klart att jag försöker ta åt mig av det som händer, njuta av det och suga in atmosfären. Det är många genom åren som inte förstått hur kul det här är och vilket fantastiskt jobb man har.
– Någonstans är det nog så att jag njuter lite extra, säger Niklas Persson.
Han ler.
Efter en säsong med gott om besvikelser och tuffa perioder var det en efterlängtad triumf i Jönköping.
– Vi höll oss på en hög nivå genom hela matchen. Smarta beslut, få misstag. Vi hade gärna varit topp sex, men man får gilla läget och se det som en chans att göra rätt för sig, säger Persson, som själv också svarade för en stark insats och gjorde sin roll fullt ut.
Sju raka förluster på hemmaplan på slutet – hur mycket har ni pratat om det?
– Ingenting. Det känns inte riktigt som sju raka heller. Dels var det ett OS-uppehåll och dels har det varit några oavgjort vid full tid. Jag vet inte om vi spelat så dåligt…det har sett ut ungefär likadant ut hemma och borta.
Så förlustsviten blir inget extra ok att bära?
– Tycker man det, då vet jag inte. Då är det illa. Jag tycker bara det är skönt att komma hem och spela inför våra egna supportrar. Det vore väl alldeles utmärkt att vinna i morgon och starta en ny svit?
Trion Andrew Gordon, Nick Sörensen och Eddie Larsson vilade från den lätta och korta tisdagsträningen, men räknar samtliga med spel. Det betyder med största säkerhet samma LHC-lag som senast.
Dan Tangnes, tränaren, säger:
– Vi har skaffat oss ett bra utgångsläge. Senast gjorde vi det har pratat så mycket om att göra, men inte gjort tillräckligt tidigare. Jag hoppas att vi kan prestera något liknande och gärna lite till i fortsättningen. Det kommer att behövas.