Del 3: Plats för 37 olika idrotter

Här och var i Sverige byggs det multiarenor med många verksamheter under samma tak, eller i områden med gångavstånd mellan alla aktiviteter. Jönköping, Växjö, Uppsala är bara några exempel.

Corren åkte till Katrineholm, knappa nio mil från hallbristens Linköping. Vi åkte till Sportcentrum där som sagt 37 idrotter ryms i området och skapar mötesplatser för en miljon besökare varje år.

Kanske har det här området varit föregångare till många av de andra. Här byggdes redan 1978 tre inomhushallar till den redan fullstora gymnastiksalen intill Duveholmsskolan som var klar bara två år tidigare.

Redan i slutet på 70-talet fanns alltså tankar på att samla många aktiviteter för att dra nytta av varandra och skapa mötesplatser.

Fullbokat

Vi träffar Dennis Sköldin, enhetschef på Sportcentrum och Karin Engvall, avdelningschef för Medborgarservice på kommunen. Vi börjar rundvandringen vid Backavallen, bandyplanen som byggdes redan 1964. Det är med tydlig stolthet de visar upp uppvärmnings- och kylanläggningen som gjort kommunen känd och bland annat fått andra länder att komma hit på studiebesök.

– I korta drag handlar det om att anläggningarna hjälper varandra att spara energi, säger Dennis Sköldin.
Han berättar exempelvis att överskottsvärmen från kylaggregatet i ishallen används för uppvärmning av hallen och för att värma vattnet. Och bandybanans överskott går bland annat till uppvärmning av konstgräsplanen för fotboll.

Vi knallar vidare mot Duveholmshallen, en promenad på några minuter. När vi närmar oss ingången stannar en buss och släpper av ett 30-tal tjejer med resväskor från Stockholms Kappsimsklubb.

Det är en stor del av kommunens affärsidé för området. Dennis erkänner att den egna idrottsverksamheten, ungdom, senior och motion, inte skulle klara av att fylla arenorna och dra in tillräckligt med pengar för att plus och minus skulle gå ihop.

– Eftersom Katrineholm inte har särskilt mycket toppidrott så får vi satsa på bredden istället. Och det har slagit väldigt väl ut.

Han berättar att en stor del av årets helger, framförallt på vintern, är fullbokade med läger och cuper i området. Runt hörnet väntar en stor innebandycup över tre dagar med drygt 2 000 deltagare från hela landet.

– Vår försäljningsidé bygger på att man här får allt under ett tak. Allt finns här, boende, mat och aktiviteter.

Klubbar på besök

Det första vi kikar in i är badet. Det byggdes 1978, år 2000 byggde man till ett mindre vattenland som på grund av vattenskada fick stänga 2008. Efter en fyra år lång process mot byggherren öppnades det igen i oktober 2012.

– I dag har vi 140 000 bad per år. Ett snitt i landet för en kommun av vår storlek, cirka 27 000 invånare, ligger på 90 000 bad per år, säger Dennis Sköldin.

Alldeles intill badet ligger en bowlinghall med tio banor. Bredvid den ett kafé/restaurang.

– Det finns något för alla att göra här nere, säger Karin Engvall. Alla grupper av medborgare har något de kan fastna för här. Man ska inte behöva utföra en idrott bara för att man går till Sportcentrum. Det går lika bra att bada, eller ta en fika.

En golfsimulator gömmer sig bakom en dörr, ett gym finns i slutet av en korridor, i en källare finns lokaler för skytte med pilbåge, pistol och gevär.

Vi stannar till en stund och diskuterar kombinationen med kommunens egna föreningar och många hitresta klubbar som ligger på läger.

– Det är klart att det ibland blir kollisioner där vi tvingas göra prioriteringar. De hitresta kunderna är viktiga för vår ekonomi, de inhemska är grundbulten i vår verksamhet. Men där har jag duktiga arbetsledare som kan känna av hur mycket vi kan flytta på det lokala för ett externa ska få plats.

Bokar upp för 2015

Alla dessa tillresta inbringar mycket pengar till kommunen. De är viktiga för ekonomin på Sportcentrum men också för andra verksamheter.

– Det blir ju så att det tankas 100 bilar till på macken när det är stora turneringar. Hotellen är fullbelagda och McDonalds säljer fler hamburgare än vanligt, säger Dennis.

Karin fyller i:

– Tack vare det här kan vi hålla en attraktiv hyra för föreningarna. 60 kronor i timmen är väldigt lågt, utan de externa kanske vi skulle tvingas ta mer än det dubbla för att få det att gå ihop.

Dennis berättar att man redan nu bokar upp läger för 2015. De flesta helgerna under detta året är redan tingade.

– Det bästa betyget vi kan få är att många av föreningarna kommer tillbaka mer än en gång. Vi har haft klubbar som varit här i snart 20 år.

Vi kliver in i den stora Duveholmshallen. 1978 byggde man här en kombihall som mäter 66x44 meter och kan delas av i tre fullstora planer på 44x22 meter. Lägg därtill att det finns ytterligare en fullstor hall, som hör till skolan, så förstår ni att förutsättningarna för stadens föreningar är riktigt bra.

– Förutom idrottsevenemang anordnas här mässor, fester eller teater en handfull gånger per år, berättar Engvall.

Efter ytterligare rundtur till hallar för gymnastik (som byggdes 2010), tennis och boule slår vi oss ner vid ett bord strax utanför Sisus kansli. Intill är det full aktivitet i boulehallen där ett antal pensionärer kämpar om poäng.

"Kommunens flaggskepp"

Dennis tillträdde sin tjänst i november 2011. Då tog han över en verksamhet som inte riktigt gick som man hoppades.

– Det var stor oordning på ekonomin och egentligen brist på struktur på allting. Nu har vi kämpat hårt för att få det att fungera och jag tycker att vi lyckats.

– Nu är det här ett av kommunens flaggskepp, säger Karin Engvall. Man pratar gärna väldigt gott om Sportcentrum.

Nya satsningar diskuteras och Dennis säger att han har visioner för framtiden. Den stora utmaningen ligger i att hitta en lösning kring bandyplanen som byggdes redan 1962.

– Jag har idéer, säger han och ler. Min vision för Backavallen är att få till någon typ av nyetablering och då tänker jag brett. Jag skulle gärna kunna tänka mig bygga in bandyplanen i ett hus där man kan samla föreningskansli, äldreboende och dagis med en restaurang i samma byggnad. Och varför inte en hundrastplats i ena hörnet på området? Eller ett lågprisvaruhus intill omklädningsrummet? Jag tror det är grejen.

– Jag tror att man måste tänka bredare än att bara be om att få bygga en bandyhall för att se att det kommer medborgarna till del och nytta. Ska man göra en nyetablering av något slag måste man få med sig många olika typer av medborgare. Och det kan man få på det här sättet.

– Man vill ju gärna vara först med saker och ting och det vore nåt att visa upp för andra städer.