V asaloppet är kultur. Trots svett och snor. Och man behöver inte säga mer än själva ordet förrän de flesta svenskar vet vad man talar om. Alla som vet kan för sin inre syn dessutom se den tjocka gröt av skidåkare som rinner iväg från starten i Sälen.
I morgon bär det iväg för 16 000 skidåkare. Det är ganska många. Det är som om alla invånare i Kinda kommun skulle ut och åka på en gång. Och ändå fattas det 6 000 åkare. De tar vi från Ydre. Alla i Kinda och alla i Ydre kommun åker samtidigt.
Och varför inte?
Varför kan vi inte starta ett eget Vasalopp i Östergötland. Kisaloppet. Från Motala till Kisa, eller start i Norrköping och mål i Kisa. Det ska alltid vara mål i Kisa. Precis som Vasaloppet alltid har mål i Mora. Kindabygden är Östergötlands Dalarna och mitt i detta dalarike ligger knutpunkten Kisa.
Fast vi östgötar behöver förstås inte hålla på och åka så där långt som man gör i Vasaloppet. Vi vet så väl ändå hur bra och duktiga vi är. För oss räcker sisådär tre mil. Och för att täcka in ännu en skön bygd så startar vi i Ydre. Så säg start en tidig och frostig februarimorgon på torget i Österbymo och så målgång i solskenet inne på torget i Kisa, mitt utanför Correns redaktionsfönster.
Loppet skulle sträcka sig från Österbymo och ha mat- och drickakontroller vid Larstorp, Stjärneberg, och Misterfall, och ta vägen förbi Övre och Nedre Föllingen just där sjösystemet är som smalast, några hundra meter nordväst väg 134. Och in i Kisa skulle skidåkarna kunna komma på stora landsvägen. Det skulle bli rena Anja Pärsonfarten nerför sista långa backen och in på upploppet.
Dackeloppet skulle tävlingen kunna heta vid närmare eftertanke. För Vasaloppet heter ju inte Moraloppet. Utan Vasa efter Gustav Eriksson Vasa. Han som blev kung, Gustav Vasa. Och bonden och upprorsmakaren Nisse Dacke har ju bevisligen varit i de här trakterna av Östergötland, jagad av just Gustav Vasa. Eller var det Småland, då på 1540-talet?
Skit samma. Kisa ligger där det ligger, och passar bäst där. Inte skulle Kisa passa i Hultsfred eller Eksjö? Inte heller i Växjö eller Mariannelund.
Förresten kanske loppet skulle gå öster om 134:an i stället. Från Österbymo via Bäckaskog, Bjärkefall och Korpklev till Kisa. Bjärkefall skulle kunna bli vårt Evertsberg.
Ett stort rundturslopp kunde vi också ha med Sya skidklubb som arrangör. Start och mål på Sya skidstadion, förstås, och med kontroller både i Västra Harg, Nykil, och Mantorp. Och i Mantorp kunde ju en kontroll ligga hemma hos mig. Det skulle kunna vara där repet dras. Repet som talar om att de som inte passerat Jörgen än, de får inte åka längre. Och då skulle jag stå där med mitt rep spänt tvärs över gatan till Spångbergs, och så skulle vi dricka upp all kvarvarande blåbärsdricka själva, Thomas och jag. Vi kunde stå i hans garage och dricka i 14 dar.
Fast nu är det förstås det här med tillgången på snö.
En liten sträng kan Tolvmannabacken hjälpa till med för Kisaloppet. Syaloppet grejar Sya SK, förstås. Men om hjälpen inte räcker? Ja, då får vi alla hjälpa till. Det tyckte i alla fall Lena, Martina och Ulrika häromdagen vid fikarasten.
Då får vi skrapa ur frysen, tyckte de och måttade med händerna och såg framför sig hur folk kom springande från alla håll och kanter med is och issörja i händerna.
Men inte bara med det.
Utan med fiskpinnar också!
För tömmer man frysen då slinker det liksom med ett och annat. Men ett skidspår blir det, och så länge fisken är hård håller spåret.
Och ju fler fiskar i spåret, desto fler mätta skidåkare.
En annan Lena, Lena i Sjögestad ringde, hej Lena, hon var inte riktigt klar med OS än. Hon tyckte det var så förfärligt med alla fula fiskar!, all dopning (och vem tycker inte det?), att hon forskat lite i gamla skrifter. Hon gick tillbaka i tiden, till de gamla olympiska spelen i Grekland för tvåtusen år sedan.
-- Och vet du vad de fick i förstapris, Jo, en dikt. Och någon fick en mulåsna. Tror du det var någon som dopade sig för de priserna?
Vet inte.
Men till nästa OS, sommar- som vinter-OS: ändra på vinsterna. Slopa medaljer, slopa sponsorkontrakt värda flera miljoner, slopa allt. Ge Mühleggs efterföljare en dikt i förstapris.
Varför inte den här:
"Här får du en dikt
din dopade klant
så att du på sikt
blir mer observant.
I stället vi skänker
till tjugonde själ
en gullpeng som blänker
-- han kämpade väl."