Jenny Andersson, 24 år, arbetar som affärsbiträde på Konsumbutiken i Krokek och hon vittnar om att ortsbefolkningen redan tagit den populäre segerherren till sitt hjärta. Särskilt när han vinner sina "slag" och drar in nya pengar till det mysiga samhället i närheten av Kolmårdens djurpark.
-- Varje gång han startar är det nästan rusch här i spelbutiken och det är många som blir glada eftersom han vinner så ofta, säger Jenny glatt.
Någon kilometer från Krok-eks city hittar vi "vikingen" själv. När Corren anländer står han stilla och blickar ut genom fönstret. Han är tyst, har precis käkat en morot och kelat lite med Carolina Alexis.
-- Han älskar att bli bortskämd och gillar när man gosar med honom, säger Carolina som är hästskötare och som träffar ögonstenen i princip varje dag.
Även Nils Enqvist behandlar Opal Viking, för det är så Krok-eks och hela Trav-Sveriges nya favorit heter, som en liten bebis. Det är pussar hit och kramar dit.
-- Det här är pappas pojke förstår ni, säger Nils när fotograf Persson manar till fotografering ute på den blåsiga gårdsplanen.
Historien om Opal Viking och amatörtränaren Nils Enqvist är en riktig solskenshistoria. Visst har det funnits några moln på vägen, men ofta, ofta har solen lyst över duon från Krokek.
För några veckor lyste den extra starkt. Storsegern i det franska loppet Criterium Continental gav rejält eko i travkretsar -- och 1 080 000 sköna riksdaler i plånboken.
-- Han har varit i en otrolig form under hela hösten. Efter segern i Frankrike såg pälsen ut som en tavla, inte ett hårstrå låg fel, säger Nils och klappar sin hjälte.
För bara några år sen var Nils Enqvist mannen som i n t e ville vara med hästar. Han var skraj för dem. Skitskraj.
Så -- vad har hänt?
Delvis kan förändringen förklaras med kvinnlig list.
-- Jag har alltid varit intresserad av att spela på hästar, men det var frugan Evelyn som fick mig att köpa en häst. Hon är en otrolig djurvän och ville så gärna ha en pålle. Och det fick hon, säger Nils, eller Nisse som han kallas, och tänker då på Västerbo Apple.
Så småningom ville Evelyn att Västerbo Apple skulle få ett gotlandsruss som kompis, men Nisse gick henne bara halvvägs till viljes.
-- Jag tänkte att jag lika gärna kunde köpa travare som ett russ. Häst som häst, de skiter och käkar allihopa, säger Nisse och skrattar gott.
Han fick nys om två unghästar hos uppfödaren Per-Ola Borg i Österbymo. De såg förvisso lite "ynkliga och snoriga" ut, men Nisse slog till och fick plötsligt ett stall med potentiella travare hemma i Krokek.
En av de inköpta hästarna från Österbymo var, som ni redan kanske listat ut, Opal Viking, fallen efter en kasserad avelshingst (Turnpike Taylor).
Efter en kort men intensiv kurs hos en hästkarl i Björkvik kom Nisse över sin rädsla och började så smått att träna sina nyinköpta hästar vid sidan av sitt arbete som egenföretagare. Han tog delvis hjälp av "grannen" och travveteranen Arne J Pettersson. Dennes första intryck av Opal Viking var långt ifrån roligt att höra ("skitlat och smårädd"), men det skulle snart förändras.
-- En dag när Arne hade varit ute och kört träningsjobb med "Palle" kom han in på kontoret och sa: "Jo, du Nisse, jag tror att den här hästen kan bli riktigt, riktigt bra. I den där tunga backen där jag brukar köra, där tar hästarna alltid slut efter fem repor, men inte den här. Nu har jag kört sju repor med honom och han bara ökar farten för varje gång."
-- Det var väl ungefär då som jag började ana att han kunde bli något extra, säger Nisse när vi kommit in i den mysiga stallbyggnaden för en kopp värmande kaffe.
Tävlingsdebuten den 2 juni 2003 blev något alldeles extra. Opal Viking presterade tidernas snabbaste debut (1.15,9/2 140 m) för en treåring i Sverige och hemmapubliken på Mantorptravet njöt som de tidigare bara gjort under Ina Scots glansdagar.
Och därefter har segertåget fortsatt, med bara enstaka stopp på vägen. Som under försommaren då Nisse tog med sig Palle till Milano och storloppet Premio d´Europa. Värmen gjorde att hästen blev uttorkad och då kom också fiaskorubrikerna på köpet.
I samma veva bröts samarbetet mellan Nisse och "privattränaren" Micael Stjernström och stjärnkusken Jorma Kontio fick fortsättningsvis förtroendet att styra i loppen.
Kontio har nu kört Opal Viking i tio lopp och vunnit nio. I det "tionde" loppet blev ekipaget tvåa efter Gentleman och totalt har Enqvists häst sprungit in hela 3 888 276 kronor på 25 starter. Imponerande!
-- Det är som en saga förstås, men det är absolut inte för pengarna jag håller på.
Du har fått flera feta anbud. Har det aldrig varit frestande att sälja Opal Viking?
-- Jo, ett tag där i början. Alla större kända tränare hörde i princip av sig och jag fick några ruskiga bud.
-- Jag hade bland annat en spekulant som kontaktade mig och efter det samtalet var jag tvungen att ringa Ludde Kolgjini (känd tränare och kusk på Jägersro) för att rådfråga honom. Ludde sa att jag skulle dra i med ett sånt högt bud att jag aldrig kunde ångra mig.
Och?
-- Jag drog till så jag höll på att skita på mig och spekulanten sa nej. Först. Sen ringde han några dagar senare och sa ja. Men då hade jag redan bestämt mig för att inte sälja.
Varför? Om du sagt ja antar jag att du kunde satt på dig solhatten och dragit till en söderhavsö för evigt.
-- Visst, men vad har jag för anledning att bo där? (skratt) Och sen hade jag sålt bort ett äventyr också. Som jag sa tidigare, pengar är inte allt.
Hur mycket kostade Opal Viking när du köpte honom?
-- Det spelar ingen roll, det stannar mellan mig och uppfödaren. Men jag kan väl säga så mycket att det absolut inte rörde sig om något auktionspris.
Enligt vad Corren erfar fick Nisse köpa de två hästarna från Österbymo för 20 000 kronor -- tillsammans!
Varför har du, som inte alls har någon bakgrund inom hästsporten, lyckats så bra som tränare?
-- Jag vet inte. Men som företagare är jag van vid att vara noggrann och planera mycket. Jag ser hästarna som atleter, förutom träningen behöver de rätt kost, vila och vård. Mina hästar får exempelvis alltid förstaklassens matvaror, som ångkokt müsli för att lyfta fram något.
-- Man kan säga att jag har en affärsidé som jag jobbar efter, men det krävs massor av hjälp och här måste jag lyfta fram Arne J Pettersson och Per Ola Borg lite extra. De har hjälpt mig oerhört mycket.
Här kommer en glad amatör från ingenstans och når stora framgångar, inte bara med Opal Viking förresten, sticker inte det i ögonen på många av de etablerade i branschen?
-- Jag vet att det snackas en del skit, men jag bryr mig inte. Jag har inte tid att lyssna på sånt. Men det är kul när andra amatörer ringer för att få tips, det händer faktiskt rätt ofta.
I och med segern i Frankrike i december blev Opal Viking automatiskt inbjuden till klassikern Prix d´Amerique, men ett sånt stort äventyr får vänta. Likadant med Elitloppet.
Och det är kanske bra det för Nisse Enqvists hjärta. I dag kan han knappt se på när hans hästar, och i synnerhet Opal Viking, startar.
-- Han blir helt fel, inflikar Opal Vikings skötare Carolina med ett leende.
Nisse nickar och hans kinder blir lätt röda.
-- Jo, det är väl så. Jag blir så nervös att jag inte kan äta på hela tävlingsdagen. Nu senast i Frankrike fick jag ingen luft när loppet startade och var tvungen att äta två påsar samarin för att jag hade så ont i magen.
Det är visst bara hästarna som är vikingar på Kulla gård i Krokek.