Norra Latin stod klart 1880 och invigdes av bland andra kung Oscar II och prins Eugen. Den kungliga glansen var lika med noll när hockeyetablissemanget och annat löst folk (som journalister) i går trängdes på den anrika skolan för traditionell upptaktsträff så här en vecka före nedsläpp.
Stjärnglans? Nja, inte så mycket där heller. Aldrig tidigare har SHL varit med om så många tunga tapp. På slutet har ett och annat spännande nyförvärv ramlat in, men den som säger att serien blivit bättre ljuger. Tråkigare? Inte alls säkert. Jämnare? Mer säkert.
Det brukar vara svårt att tippa och nu är det ännu svårare.
Förra året skulle det mesta vara nytt, men det var mest en kosmetisk förändring. SHL i stället för elitserien, men annars samma samma. Till och med samma vinnare. Nu är det en del nya regler och till nästa säsong är det 14 lag som lirar i högsta serien.
Där kan man snacka om förändring och svensk ishockey behöver det. Mästarna Skellefteå har pulveriserats och det finns fler exempel som visar att Sverige tappat mark när världens hockeykarta ritats om. Det är därmed fritt fram för nya stjärnor och nya profiler. Ta chansen. Det finns gott om plats på scenen. De som lyckas bäst lirar om ett år i en annan liga i öster, väster eller söder.
Efter en heldag med tränarsnack, sanningar och en och annan klyscha hittar jag tre klubbar som känns som heta guldkandidater: Växjö, Färjestad och Skellefteå. Linköpings HC? Jag säger inte att det blir guld i vår, jag tror inte det heller – men det kan bli det.
En sak till:
Växjötränaren Sam Hallam fegade ur och ville inte svara på frågan vilket lag som vinner till slut.
Hm.
Varför så feg?