Världsekonomin krisar. Sverige krisar. Företagen krisar, förlorar pengar, säger upp personal. För idrotten blir den omedelbara effekten mindre sponsorpengar. Det är därför hoppingivande med en förening som Linköpings HC, som efter år av eskalerande spelarlöner, ofta på overkliga nivåer, tar ansvar för föreningens existens och nu jobbar för lönesänkningar.
Den gångna elitseriesäsongen visade tydligt det jag många gånger påtalat, att inget är för evigt, att det faktum att det de senaste åren gått spikrakt uppåt för LHC inte är en garanti att det fortsätter i den riktningen. Säsongen 2008-2009 slog hårt både sportsligt och ekonomiskt mot LHC, uppkomlingen som senare delen av 2000-talet hotat de etablerade jättarna Färjestad, Frölunda och HV71, men fortfarande har en lång bit kvar till deras sportsliga meriter.
Det vore i ett sådant läge lätt att stoppa huvudet i sanden, låtsas som ingenting hänt vare sig ekonomiskt eller sportsligt. Jag har sett många föreningar göra det genom åren, blåsa på maximalt oavsett konjunktur och det egna ekonomiska läget. Oftast, nästan alltid, med en kraschlandning till följd.
Så det är med stor tillfredsställelse jag nu åser att LHC-styrelsen ger klubbdirektör Mike Helber order att skära i budgeten, inte minst då spelartruppens. Jan Hlavac blev kvar, men tvingades gå med på att sänka sin hiskeliga lön. Bra jobbat, LHC. Hlavac med 850 000 kronor i månaden var inte värd att få stanna, så bra var han inte. Men med åtskilliga tusen mindre i månaden är det en helt annan sak. Då kan han definitivt vara värd pengarna, inte minst om han lyfter sig något snäpp.
Trotjänare som Andreas Pihl och Fredrik Emvall måste också gå ned i lön om de vill vara kvar. Strålande. Vore LHC ett bolag och jag aktieägare skulle jag applådera det högljutt. Hockeyspelares löner ska ligga i paritet med deras prestation och anpassas till föreningens ekonomiska förutsättningar. Om man som Emvall dalat betydligt de senaste åren kan man självklart inte ha en lön på gamla meriter.
LHC-ledningens klarsynthet, dess insikt om sitt och omvärldens ekonomiska läge, talar för att vi kommer att ha elitseriehockey i Linköping många år framöver.
???
Jag hoppas hemvändaren Erik Lindhagen kan vara början på en ständigt hemvävd fjärdekedja i LHC. Ett lag av LHC:s kaliber måste klara av att fylla en fjärdekedja med spelare, om inte fostrade i klubben, så i alla fall hämtade ur de egna juniorlagen.
???
LHC kunde inte gjort en bättre målvaktsvärvning än Fredrik Norrena, men glöm inte att ge Christian Engstrand minst 15 matcher i serien, så han ges chansen att ta över när/om Norrena lämnar klubben om två år. En egen produkt som förstemålvakt måste vara, borde vara, alla LHC-ares våta dröm.