Det kan möjligen upplevas som taskig tajming att skriva de här raderna efter att LHC onödigt slarvat bort poäng mot Karlskrona, men en match, eller ens en svajig höst, förändrar inte helhetsintrycket.
Dan Tangnes har fortfarande ett drygt år kvar på kontraktet som LHC-tränare. Hade jag varit i general managern Fredrik Emvalls kläder (tveksamt om de skulle passa, men det är en annan sak) hade jag under våren slagit mig ned för att få till en förlängning.
Redan nu.
Jag känner så här:
Dan Tangnes tar inte många steg fel, har fått alla att tro på sättet att spela, säger rätt saker vid rätt tillfällen med en befriande ärlighet och inte minst gillar spelarna att spela för sin tränare. När det blåste emot i höstas behöll han lugnet och stod tillsammans med övriga ledare stadigt fast vid sin idé.
Det imponerade på mig.
Det skulle också skicka ännu tydligare signaler om att LHC verkligen tror på den resa som inletts och menar allvar med snacket om långsiktig utveckling – även om det då och då blir skumpigt på vägen. När allt fler pratar om att de vill till Linköping för ”den individuella utvecklingen” skickar det viktiga signaler.
Det är en stämpel väl värd att bevara och där tror jag att det är positivt att ha tränaren kvar i föreningen. Att ha en tydlig sportslig ledning som kan jobba kontinuerligt och långsiktigt över tid måste vara en fördel.
Kontinuitet är – tillsammans med bland annat pengar och tålamod – en av de enskilt viktigaste faktorerna för framgång. Det behöver inte vara som i Arsenal där Arsene Wenger gått i samma gråa tränarjacka i över 20 år, men det behöver inte heller vara så att det med någon sorts automatik ska bytas efter bara några säsonger.
Inte om du har något som du tror på och som fungerar bra. Frågan som klubben i stället bör ställa: finns det någon som på ett bättre sätt kan leda oss på färden vi är ute på?
Roger Rönnberg skrev för några år sedan nytt långtidskontrakt med Frölunda som binder honom i mästarklubben till 2019. Sam Hallam har varit i Växjö sedan 2012 och har nu ett avtal som gör att han blir kvar till 2018.
LHC borde göra det samma med Dan Tangnes.
Tre förhållandevis unga (Rönnberg är lite äldre, men inte ens lika gammal som han som skriver det här) tränare i den nya generationen och med ett modernt ledarskap. Har det gått att bygga en svårslagen vinnarkultur i Göteborg borde det banne mig kunna gå även i Linköping.
Nu antar jag att klubben vill avvakta hur det går i slutspelet innan sådana här diskussioner tas och det må vara hänt när det alltid är det som händer i vår som sätter betyg på hela säsongen. Men vänta inte för länge. När jag var i Malmö nyligen hörde jag från rätt initierat håll att ”jag är rätt säker på att Malmö kommer att gå för Dan Tangnes när kontraktet med Peter Andersson går ut nästa vår”.
Så konkurrensen finns även på tränarmarknaden.
Visst, det kan finnas en risk med längre kontrakt – det kan bli dyrt om det mot förmodan skulle gå alldeles snett – men det känns som en kalkylerad risk värd att ta. Ibland måste du av olika anledningar byta tränare, men du ska inte byta för bytandets skull.
Jag är helt övertygad om att Dan Tangnes fortfarande har mycket att förbättra. Ett långtidskontrakt ställer krav på att även han tar till sig det som behövs och utvecklas vidare. Det är också viktigt att ha med sig. En tränare som känner sig bekväm är ofta en bra tränare, en tränare som känner sig alltför bekväm är det nästan aldrig.
LHC-insatsen mot Karlskrona?
Riktigt bra i en period. Inte alls bra efter det.
Men en seger är en seger även efter straffar.